MUSIKUNDERVISNINGEN I GRUNDSKOLA Från musiklärarens perspektiv

Abstract

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare i grundskolan tolkar sitt uppdrag och utformar musikundervisning till stöd för elevers lärande. Teori: De teoretiska perspektiv som examensarbetet utgår från är ramfaktorteorin samt det teoretiska begreppet, den proximala utvecklingszonen av Vygotskij, ska vidare används i studien som analysverktyg utifrån resultat i undersökningen. Metod: Data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem musiklärare som arbetar i grundskolan åk 1-9. Med hjälp av kvalitativ metod ville jag få en djupare förståelse för hur lärarna genomför och resonerar kring sin undervisningen. Resultat: Resultatet visar att musiklektionerna och dess innehåll skiljer sig åt beroende på vilken årskurs de intervjuande lärare undervisar i, vilka metoder använder de sig av, deras erfarenhet i undervisningen samt elevers förkunskaper. Instrumentlära, ensemblespel, sång, rytmik, musikskapande, kunskap om musikhistoria och musik i olika kulturer var centrala kunskapsområde som lärarna arbetar med i låg-, mellan- och –högstadiet. Resultat visar att ramfaktorerna kan påverka undervisningen både positivt och negativt. De ramfaktorer som tillgång till utbildade lärare i musik, musikinstrument och lokaler utanför ordinarie undervisning, användningen av digitala redskap gör att lärarna har bra förutsättningar för att kunna bedriva en verksamhet som förhåller sig väl till de övergripande målen i musik ämnet. Mitt resultat visar vidare att skolan idag kan inte erbjuda den utvecklande lärmiljö som understödjer elevers olika behov och förutsättningar. De yttre och inre ramfaktorer som resurser, gruppstorlek, budget, lärarnas behörighet och erfarenhet och har negativ påverkan på lärarnas arbete samt möjligheterna att bedriva musikundervisning i enlighet med Lgr11. Utifrån resultatet dras följande slutsatser: Musiklärarna arbetade med undervisningsmetoder som skulle hjälpa eleverna genom sin proximala utvecklingszon. Eleverna fick känna rytmer och skapa musik med enkla redskap som kroppsrörelser och musikinstrument. De var aktiva medskapare till sin egen musikkunskap.