dc.contributor.author | Järvholm, Bengt | |
dc.date.accessioned | 2020-02-21T08:18:39Z | |
dc.date.available | 2020-02-21T08:18:39Z | |
dc.date.issued | 2020-02-17 | |
dc.identifier.isbn | 978-91-85971-76-3 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/63421 | |
dc.description.abstract | Böcker har traditionellt varit en vanlig form av kunskapsöversikt inom de flesta vetenskapsområden. Översikter har också sedan länge publicerats i vetenskap-liga tidskrifter i de flesta vetenskapsområden. Under slutet av 1900-talet upp-stod en diskussion om kunskapsöversikter som behandlade effekter av läke-medel. Man konstaterade att olika författare refererade till olika studier och att författare som hade bindningar till läkemedelsindustrin ofta beskrev effekterna i mer positiva termer. Archie Cochrane som gett namn till en typ av översikter påpekade att den som gör en översikt bör beakta alla publicerade arbeten kring frågeställningen och inte bara de som en författare känner till. Det ledde till ett mer systematiskt sätt att utvärdera effekter av medicinska behandlingar. Denna rörelse har kommit att kallas evidensbaserad medicin (EBM) (1). Systematiskt utformade kunskapsöversikt spelar där en central roll. Samma systematik har kommit att tillämpas när man ska sammanställa kunskap om samband mellan kost, hälsa och sjukdom. Den används även inom andra vetenskapsområden som till exempel vid undersökningar om effekter av sociala interventioner. Det är vanligt att dessa metoder tillämpas i översikter som rör arbetslivsområdet.
Syftet med kunskapsöversikter inom arbetslivsområdet kan vara att utvär-dera åtgärder för att till exempel förebygga hörselskador eller för att avgöra om en exponering kan ha samband med skada eller sjukdom. Översikterna kan rikta sig till myndigheter, forskare eller till praktiknära användare. Regeringen har nyligen inrättat en myndighet för att bevaka och sprida kunskap inom arbetslivsområdet (MYNAK, Myndigheten för arbetsmiljökunskap). Tidigare hade Arbetslivsinstitutet, som lades ner 2007, ett sådant uppdrag och Arbetsmiljöverket, med fler, har under många år tagit fram kunskapsöver-sikter. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har också under knappt tio år gett ut översikter inom arbetsmiljöområdet. Metoderna för kunskapsöversikter är inte specifika för arbetslivsområdet. Däremot skiljer sig producenter av översikter mellan kunskapsområden.
Syftet med denna översikt är att beskriva och problematisera kunskaps-översikter inom arbetslivsområdet så att läsaren förstår deras förtjänster och svagheter. Den vill också ge läsaren en förståelse för olika termer/metoder som är vanliga. Skriften vänder sig i första hand till praktiknära användare såsom personal inom företagshälsovård och skyddsombud för att de lättare ska kunna hitta och värdera kvaliteten på en översikt. | sv |
dc.format.extent | 40 | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.publisher | Samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet | sv |
dc.relation.ispartofseries | Arbete och Hälsa | sv |
dc.relation.ispartofseries | 2020;54(1) | sv |
dc.subject | Kunskapsöversikter | sv |
dc.subject | arbetslivsområdet | sv |
dc.subject | evidensbaserad medicin | sv |
dc.subject | Publication bias | sv |
dc.subject | systematisk översikt | sv |
dc.title | Kunskapsöversikter inom arbetslivsområdet | sv |
dc.type | Text | sv |
dc.type.svep | article, peer reviewed scientific | sv |
dc.gup.price | 100 kr | sv |