Vi behöver varandra om vi ska orka jobba i skolans värld

Abstract

Syftet med denna uppsats är att undersöka och bidra med kunskap om lärarnas upplevelser och erfarenheter av kollegialt lärande i skolan. De frågeställningar som uppsatsen ämnar besvara handlar i mångt och mycket om möjligheter respektive utmaningar med kollegialt lärande. Avslutningsvis undersöks också på vilket sätt och i vilken grad lärarna anser att kollegialt lärande är kompetensutvecklande. Den metod som ligger till grund för datainsamlingen är semistrukturerade intervjuer med fem lärare aktiva på grundskolan årskurs 4–6. Datan har tematiserats med hjälp av en innehållsanalys för att sedan tolkas utifrån Ramfaktorteorin. De faktorer som identifierats och möjliggör eller försvårar möjligheten till kollegialt lärande är; organisation, tid, material, kultur och kompetens. Var och en men också tillsammans möjliggör eller omöjliggör de ett framgångsrikt kollegialt lärande. De främsta utmaningarna med arbetssättet tycks vara tiden, men även relationer kollegor emellan vilket är en förutsättning för ett adekvat för ett framgångsrikt arbetssätt. Lärarna upplever att fördelarna med kollegialt lärande yttrar sig på undervisningen genom att den blir mer samstämmig och transparent. Genom att fler är med i beslutsprocessen erfar lärarna också en större trygghet i sin undervisning. Det kollegiala lärandet är kompetensutveckling enligt lärarna i studien, men i den form det bjuds på skolorna tillgodoser det inte fullt ut behovet av att utbilda och utveckla sig men också praktiken