Språkstörningsdiagnos i årskurs 1-3-en intervjuundersökning med lärare och logopeder om deras erfarenheter om undervisning och måluppfyllelse

Abstract

Syftet med undersökningen var att öka kunskapen om elever i årskurs1-3 som har fått någon form av språkstörningsdiagnos och den undervisning, extra anpassningar och särskilt stöd som de får till sig inom den reguljära skolan. Måluppfyllelsen är en central del att belysa då det är det som eftersträvas i undervisningen. Då yrkesgrupperna lärare och logoped ofta samarbetar kring elever som har fått någon form av språkstörningsdiagnos är det av vikt att ökakunskapen om extra anpassningar och särskilt stöd i undervisningen som lärare erfar och som logopeder rekommenderar för denna elevgrupp. Undersökningen har det specialpedagogiska perspektivet som en grund då det beskriver elevens deltagande i undervisningen. Främst lyfts det relationella-, individuella-och det kompensatoriska perspektivet fram. Undersökningen inspireras delvis av begrepp inom variationsteori och fenomenografi. Vid analysen av det insamlade datamaterialet har begreppen utfallsrum, beskrivningskategorier och kritiska aspekter inom fenomenografin och variationsteorin används. Då undersökningen önskade ta del av fyra lärares och tre logopeders erfarenheter kring språkstörning valdes en kvalitativ metod. Vid datainsamlandet genomfördes semistrukturerade intervjuer med informanterna. Materialet från intervjuerna analyserades därefter och placerades i kategorier delvis med inspiration från fenomenografin. I undersökningens resultat framträder en variation i lärarnas erfarenhet kring språkstörning samt den undervisning som bedrivs inom den reguljära skolan. Vidare visar resultatet att flera av lärarna förändrar sitt arbetssätt men att det är ett arbete som tar tid och är svårt att genomföra utan stöttning av logoped och styrning av huvudman och ledning. Undersökningens resultat tyder på att de skolor som har en logoped anställd har lättare att förändra arbetssätt och det blir ett arbete som genomsyrar hela skolan. Resultatet visar även att måluppfyllelsen för denna elevgrupp är problematisk då lärare ofta behöver skala av och ta bort arbetsuppgifter för att dessa elever ska lyckas och det blir då svårt att veta vad de kan utan dessa anpassningar.