Lärares arbete med extra anpassningar i läsundervisningen – En kvalitativ studie med tre lärare i årskurs 3

Abstract

Sedan år 2014 ska extra anpassningar enligt lag ingå i den ordinarie undervisningen. Enligt en granskning av skolinspektionen år 2016 så är det långt ifrån alla skolor som uppfyller kraven med arbetet. När eleverna slutar årskurs tre ska de kunna läsa med flyt samt ha en grundläggande läsförståelse. Syftet med den här studien är att undersöka hur tre lärare arbetar med extra anpassningar i läsundervisningen samt hur de resonerar om extra anpassningar. Urvalet består av tre lärare i årskurs tre som arbetar på tre skolor i olika kommuner i södra Sverige. Datainsamlingen gjordes genom strukturerade observationer och semistrukturerade intervjuer. Resultatet av observationer och intervjuer färgkodades och delades sedan in efter de frågeställningar jag har i studien. Därefter analyserades resultatet utifrån teorin praktikarkitektur och de kulturellt-diskursiva, materiellt-ekonomiska och socialt-politiska arrangemangen som ingår i teorin synliggör det som händer i undervisningen. Resultatet visar att materiella ting på individnivå så som böcker, iPads och hörselkåpor gynnar läsinlärningen. Även tillgången till grupprum där man kan undervisa elever i mindre grupper upplevs som något som är positivt i läsundervisningen. Genom att lärarna skapar goda relationer till eleverna ligger det till grund för de extra anpassningar som utformas. Även ett tillåtande och öppet klassrumsklimat är en bidragande del till ett lyckat arbete med extra anpassningar. Politiska åtstramningar medför till nedskärningar inom skolans verksamhet både på ett ekonomiskt plan samt på tillgången till personal. Samtidigt som deltagarna i studien visar att de gör flera extra anpassningar i läsundervisningen så antyder lärarna att de upplever att det är svårt att få tiden till att räcka till. Både inom planeringen av undervisningen men även i genomförandet av den.