Show simple item record

dc.contributor.authorHellberg, Vivi-Ann
dc.contributor.authorHenriksson, Maria
dc.date.accessioned2020-03-27T10:41:54Z
dc.date.available2020-03-27T10:41:54Z
dc.date.issued2020-03-27
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/64072
dc.description.abstractSyftet med studien är att undersöka hur 8 förskollärare fördelade på olika förskolor resonerar och utformar sin undervisning så att alla barn utvecklas och lär utifrån sina intressen och behov, främst för barn som av olika anledningar är i behov av särskilt stöd. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och första ordningens perspektiv, eftersom vi är intresserade av att få fatt i förskollärarnas erfarenheter och upplevelser av att skapa undervisning för alla barn, utifrån deras olika intressen och behov. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer utifrån en semistrukturerad frågeguide med ett fåtal öppna frågor. Materialet valdes att bearbetas utifrån en kvalitativ fenomenografisk analysmodell i 7 steg, där vi sökte efter mönster och samband och succesivt skapade en gemensam förståelse. I resultatet framkommer det att förskollärarnas teoretiska perspektiv och yrkeserfarenhet påverkar hur undervisningen planeras och genomförs, vilket i sin tur påverkar barnens möjligheter att kunna utvecklas och lära utifrån sina intressen och behov. Förskollärarens teoretiska perspektiv påverkas av när de genomförde sin utbildning. Förskollärare med många års yrkeserfarenhet utgår från ett mer individanpassat perspektiv där delaktighet blir betydelsefullt för utveckling och lärande. Förskollärare med färre år i yrket arbetar mer utifrån ett grupperspektiv där barnen har större möjligheter att kunna påverka sin utveckling och lärande. Det framkommer även att det finns svårigheter i samspel dels mellan förskollärare och dels i arbetslaget, men även i barnens samspel. Betydelsefullt för förskollärarnas möjligheter till att lyckas med att leda undervisning handlar om att skapa tydlig pedagogik, anpassa lärmiljön och ge barnen möjlighet till olika kommunikationsmedel. Framförallt att förskollärarna även arbetar systematiskt med dokumentationen, för att medvetet synliggöra deras arbete. I studien framkommer det brister i arbetet med dokumentation, detta prioriteras ofta bort på grund av tidsbrist.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesMagistersv
dc.relation.ispartofseriesHT19 IPS SPP610sv
dc.subjectundervisningsv
dc.subjectförskolasv
dc.subjectbarnsynsv
dc.subjectförhållningssättsv
dc.subjectbarn i behov av stödsv
dc.subjectlärmiljösv
dc.titleUndervisning i förskolan - en kvalitativ studie om förskollärares resonemang att leda undervisning utifrån barns olika behov av lednings, stimulans eller särskilt stödsv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH1
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.type.degreeStudent Essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record