Bolagsrättslig harmonisering och konkurrens inom EU

Abstract

Diskussionen om bolagsrättslig konkurrens kan orsaka en Delaware-effekt respektive ett race to the bottom inom EU tog fart för 20 år sedan då Centros-domen avkunnades. De som hävdar att bolagsrättslig konkurrens mellan medlemsstaterna är ofördelaktigt menar att det finns behov av mer omfattande harmonisering för att undvika att bolagsrätten urvattnas. Debatten tar utgångspunkt i situationen i Förenta staterna där bolagsrättslig konkurrens har medfört att över hälften av de publika bolagen är registrerade i Delaware. Den huvudsakliga frågeställningen i denna uppsats är om bolagsrättslig konkurrens eller harmonisering är mest ändamålsenligt för att medlemsstaternas bolagsrätt ska bli så optimal som möjligt. Vidare diskuteras närliggande aspekter såsom rättsläget avseende bolags etableringsfrihet, bolags och medlemsstaters incitament att delta i bolagsrättslig konkurrens, Delaware-effekten samt teorierna race to the bottom respektive race to the top.

I uppsatsen konstateras att bolag i EU har fått en mycket långtgående etableringsfrihet till följd av EU-domstolens avgöranden. Vidare hävdas att bolag kan ha incitament att delta i bolagsrättslig konkurrens, medan medlemsstater enbart har incitament till s.k. defensive regulatory competition. Det framförs att det inte finns risk för en Delaware-effekt eller ett race to the bottom i EU. Mot bakgrund av anförda slutsatser diskuteras sedan om bolagsrättslig harmonisering eller konkurrens är att föredra inom unionen. Det anförs att den mest ändamålsenliga lösningen är att bolagsrättslig konkurrens tillåts råda och att harmonisering endast vidtas i ett par avseenden där det anses nödvändigt. Dessutom föreslås att unionen erbjuder mer omfattande frivillig harmonisering för att medlemsstater med mindre utvecklad bolagsrätt ska kunna utforma mer välutvecklade regelverk.