Moderskap vid äggdonation En mänsklig rättighet för vissa?

Abstract

Moderskapspresumtionen innebär att kvinnan som föder ett barn alltid betraktas som barnets moder vid barnets födsel, även om barnet tillkommit genom en äggdonation. Kvinnan som donerar ägg har i princip inga möjligheter att bli barnets rättsliga moder vid födseln, samtidigt som det finns diverse möjligheter och val för faderskapet vid en spermiedonation. Moderskapet vid äggdonation strider mot den donerande kvinnans rätt till privat- och familjeliv enligt Europakonventionens artikel 8, men det är en inskränkning som får ske eftersom den har stöd i lag, har ett legitimt syfte och med största sannolikhet är nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Vid bedömningen om inskränkningen är nödvändig eller inte görs en avvägning mellan samhällets intresse att inte tillåta surrogatmoderskap för att skydda parternas hälsa samt fri- och rättigheter och den donerande kvinnans rätt att bli barnets moder vid födseln. Samhällets intresse väger till slut tyngst på grund av konsekvenserna som skulle kunna uppstå om någon av parterna skulle ändra sig om moderskapet. Vidare har Europadomstolen kommit fram till att enbart existensen av adoption är tillräckligt för att tillgodose barnets rätt till privatliv och därmed relationen till den donerande kvinnan. Eftersom det inte finns någon garanti till en prövning om adoption, med hänvisning till samtycke enligt svensk rättspraxis, så ifrågasätts tillräckligheten starkt.