HAR INFORMATIONEN NÅTT FRAM? - En kvalitativ intervjustudie om hur arbetsterapeuter tillämpar kunskapsöverföring till personer med stressrelaterad ohälsa inom naturunderstödd rehabilitering

Abstract

Bakgrund Stressrelaterad ohälsa är sedan 2014 den vanligaste orsaken för sjukskrivning i Sverige. Under långvarig exponering av stress kan delar av hjärnan som styr vår koncentration-, inlärning-, planering- och organisationsförmåga försämras vilket kan leda till svårigheter med att ta in, bearbeta och minnas ny information. Dessa svårigheter upplevs ofta av målgruppen personer med stressrelaterad ohälsa. Problematik gällande att ta in och processa information kan försvåra för sjukvården att tillgodose adekvat rehabilitering för målgruppen. Naturunderstödd rehabilitering (NUR) har sedan början av 2000-talet vuxit fram som ett komplement till den traditionella sjukvården i Sverige och kan tillgodose rehabilitering för bland annat personer med stressrelaterad ohälsa. Rehabiliteringen sker med naturen som stöd vilket har en positiv påvisad effekt för att främja hälsa och kan anpassas efter specifika behov även avseende kunskapsöverföring. Arbetsterapeuten har en viktig roll inom NUR och kan med sin yrkesspecifika expertis i aktivitetsvetenskap möjliggöra kunskapsöverföring. Ett gap avseende beskrivning av hur arbetsterapeuter tillämpar kunskapsöverföring till personer med stressrelaterad ohälsa som har svårt att ta till sig, bearbeta och minnas information har identifierats. Syfte Syftet med studien är att beskriva hur arbetsterapeuter tillämpar kunskapsöverföring till personer med stressrelaterad ohälsa inom naturunderstödd rehabilitering i Sverige. Metod Studien är utformad genom en kvalitativ design. Fem arbetsterapeuter rekryterades genom ett strategiskt urval. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide innehållande 22 frågor. Analysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre huvudkategorier med två-fyra underkategorier. Resultat I resultatet framkom hur kombinationen av stödjande komponenter i NUR tillsammans utgör en helhet som står för en egen del av den kunskapsöverföring som sker under rehabiliteringstiden. En viktig del av kunskapsöverföring utgörs av reflektion där arbetsterapeuten stöttar deltagarna genom att katalysera och fördjupa reflektion med syfte att nå insikt och förståelse om att en beteendeförändring krävs. Ett tydligt koncept och språk om hur kunskapsöverföring sker i NUR saknas hos informanterna. Ytterligare fynd utgörs av den variation gällande rehabiliteringens tid och uppföljning mellan de verksamheter som ingick i studien och hur deltagarna påverkas av detta. Slutsats Studiens resultat visar på att arbetsterapeuten har en betydelsefull roll i hur kunskapsöverföring tillämpas på de olika verksamheter som ingick i studien. Utmärkande delar som främjar kunskapsöverföring utgörs av reflektion, kombinationen av NUR:s olika komponenter samt tiden för rehabilitering. Studiens resultat förstärker också tidigare gjorda studier om att NUR är en passande typ av rehabilitering för personer med stressrelaterad ohälsa. Nyckelord Arbetsterapi, aktivitet, aktivitetsutförande, stress, utmattning, strategier, inlärning, grön rehabilitering