Kostens betydelse vid Crohns sjukdom - litteraturöversikt

Abstract

Crohns sjukdom ingår i gruppen kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) och med en prevalens på cirka 200 per 100 000 invånare lever drygt 20 000 individer idag med Crohns sjukdom i Sverige. Sjukdomen orsakar stort fysiskt och psykiskt lidande med stora hälsoekonomiska konsekvenser. Det finns idag ingen etablerad modell för kostbehandling vid Crohns sjukdom, men forskningsresultat från det sista decenniet talar för att kosten kan ha en stor inverkan på patienternas livskvalitet, symtombild och sjukdomsförlopp. Evidensbaserad kostrådgivning skulle, som en del av ett holistiskt patientcentrerat arbetssätt, kunna hjälpa patienten till att uppnå en ökad livskvalité och ökad förmåga till egenvård. Syfte: Med denna litteraturöversikt ville vi sammanställa aktuell klinisk forskning om kostens inverkan på vuxna individer med Crohns sjukdom avseende livskvalitet, gastrointestinala symtom och sjukdomsförlopp. Metod: En kvantitativ litteraturöversikt baserad på nio artiklar som alla avsåg kliniska studier. Litteratursökningarna genomfördes i Pubmed och Cinahl. Samtliga studier utfördes under olika förutsättningar genom att inkludera eller exkludera specifika livsmedel alternativt öka eller minska mängder av olika sådana. Resultat: Resultaten kunde indelas i fyra huvudteman; dieter med olika FODMAP-innehåll, den specifika kolhydratdieten SCD, dieter med ökad mängd fibrer och vegetabilier, samt kostinterventioner utifrån IgG-antikroppar mot olika livsmedel. Samtliga studier indikerade i någon eller flera aspekter att kosten har en inverkan på livskvalitet, symtom och sjukdomsförlopp hos individer med Crohns sjukdom. Slutsats: Det finns mycket sparsamt med kliniska studier avseende kostens inverkan vid Crohns sjukdom. Olika typer av dieter har studerats i mindre omfattning och fler studier behövs för att kunna dra några starka slutsatser. Vi fann mest stöd för att FODMAPs har en inverkan på symtom och livskvalitet, men ej sjukdomsförlopp. Däremot förefaller den specifika kolhydratdieten, SCD, mest lovande för symtom och sjukdomsförlopp sammantaget, baserat på hur man redan på försök kunnat implementera denna inom den pediatriska specialistsjukvården.