Ämnesintegrering – En fenomenografisk studie om F-3 lärares uppfattningar.

Abstract

Ämnesintegrering är ett problematiskt begrepp med många synonymer och tolkningar. Läroplaner har betonat det på skilda sätt och forskning har olika utgångspunkter och definitioner. Syftet med den här studien är att undersöka vilka uppfattningar F-3 lärare har om ämnesintegrering. Två frågeställningar har mynnat ut från detta syfte. Dels hur F-3 lärare uppfattar begreppet ämnesintegrering och dels på vilka sätt de beskriver ämnesintegrering i relation till sin undervisning. För att få svar på dessa forskningsfrågor har studien inspirerats av en fenomenografisk forskningsansats. Lärare har intervjuats och åtta transskript utgör datamaterialet. Genom att använda fenomenografin som ett analysverktyg har fyra kvalitativt skilda kategorier framkommit ur transkripten. Kategorierna har fått benämningar utefter det mest centrala i lärarnas uppfattningar. Den första kategorin är den enklaste och innehåller minst antal aspekter och benämns som ett ämne som utgångspunkt. Här handlar lärarnas uppfattningar om ämnesintegrering i relation till ett ämne och ofta i samband med temaarbete. Den andra kategorin har benämningen spegling av verkligheten och innefattar uppfattningar om att ämnesintegrering sker naturligt eftersom världen inte är uppdelad i ämnen. Tredje kategorin heter med metoden i fokus och utgörs av uppfattningar där integrering används som ett arbetssätt. Fjärde och sista kategorin, som också är den mest avancerade och därmed innehåller flest aspekter, kallas för ett fördjupat och meningsfullt lärande. Här ligger betoningen på fördjupad förståelse och kunskap samt uppfattningar om att ämnesintegrerad undervisning är meningsfull och leder till att eleverna får fler perspektiv. De fyra beskrivningskategorierna utgör helheten av de åtta lärarnas sammanlagda uppfattningar om ämnesintegrering