Översättare och/eller litteraturkritiker.

Abstract

När jag började på Akademin Valands konstnärliga magisterprogram i litterär översättning arbetade jag redan som litteraturkritiker. Det är inte så konstigt, litteraturkritik och litterär översättning är egentligen bara två olika uttryckssätt för samma … ja, vad ska jag kalla det, passion, drivkraft eller djupa intresse. I mitt fall; en längtan efter att vara nära litteraturen, språket och berättelserna. På frågan om varför hon vill bli litteraturkritiker, svarar Anneli Jordahl i sin essä Orm med två huvuden: ”För att vara nära litteraturen […] Leva i flödet av böcker som ges ut.”1 Jag förstår henne – det var ju därför jag letade mig dit också. Jag sökte mig till kritiken eftersom jag ville hitta ett sätt att uttrycka allt det där som jag gick och funderade på efter att ha läst en roman. Det jag hade hittat mellan raderna, i kontexten, genom tematiken. Genom mig själv.