Show simple item record

dc.contributor.authorAxelin, Felicia
dc.contributor.authorNieminen, Juliana
dc.date.accessioned2020-07-09T08:02:21Z
dc.date.available2020-07-09T08:02:21Z
dc.date.issued2020-07-09
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/65603
dc.description.abstractBakgrund och problem: Under vintern 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus som snabbt spred sig runt om i världen. Det klassades som en pandemi och företag tvingades att snabbt anpassa sig för att förhindra smittspridning och för att dämpa negativa effekter på ekonomin. Forskare hävdar att pandemier kommer att bli allt mer vanligt i framtiden samtidigt som företag saknar beredskap för krishantering. Alla branscher i det svenska näringslivet har i skrivande stund, drabbats av omsättningsförluster på grund av utbrottet. Den bransch som hittills har drabbats hårdast är besöksnäring där hälften av företagen har förlorat mer än 75 procent av sin omsättning till följd av covid-19. Det är på grund av detta väldigt relevant att studera hur restaurangbranschen har hanterat krisen och vilka åtgärder som de tvingats att genomföra hittills. Syfte: Uppsatsen ska undersöka hur restaurangbranschen hittills har hanterat den rådande situation, covid-19, och vilka åtgärder som de har genomfört utifrån ett ekonomistyrningsperspektiv, då krisen hittills har haft stora ekonomiska effekter på branschen. Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på hur fem verksamheter i restaurangbranschen i Göteborg har agerat under krisen. Studiens fokus kommer att ligga på de kortsiktiga upplevda effekterna, eftersom det i skrivande stund är en pågående situation. Metod: Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med relevanta verksamheter. Empirin har strukturerats med hjälp av en narrativ metod och har sedan kopplats till teorier om ekonomistyrning under kris. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att samtliga verksamheter har genomfört flera olika åtgärder och förändringar, vilket stämmer överens med teorierna i studien. Ett samband mellan mest utförda åtgärder och minst omsättningstapp har hittats i detta fall. Slutsatsen är att det saknas ett facit för företag och djupare teorier som hanterar krishantering under en kris, till skillnad från förebyggande hantering. Förslag till fortsatt forskning: Teorierna om krishantering under pandemi har luckor som bör fyllas ut eftersom teori saknas för företag som saknar förberedande krishantering. Andra förslag på fortsatt forskning kan vara hur covid-19 har påverkat branscher på lång sikt och hur det har skilt sig mellan olika länder.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesEkonomistyrningsv
dc.relation.ispartofseries2020-12sv
dc.subjectEkonomistyrning, krishantering, restaurangbranschen, covid-19, narrativ metodsv
dc.titleCovid-19 vs besöksnäringen – En studie om hur en pandemi lamslagit Göteborgs restaurangbranschsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of Business Administrationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionenswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record