dc.contributor.author | Axelin, Felicia | |
dc.contributor.author | Nieminen, Juliana | |
dc.date.accessioned | 2020-07-09T08:02:21Z | |
dc.date.available | 2020-07-09T08:02:21Z | |
dc.date.issued | 2020-07-09 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/65603 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Under vintern 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus som snabbt spred
sig runt om i världen. Det klassades som en pandemi och företag tvingades att snabbt anpassa
sig för att förhindra smittspridning och för att dämpa negativa effekter på ekonomin. Forskare
hävdar att pandemier kommer att bli allt mer vanligt i framtiden samtidigt som företag saknar
beredskap för krishantering. Alla branscher i det svenska näringslivet har i skrivande stund,
drabbats av omsättningsförluster på grund av utbrottet. Den bransch som hittills har drabbats
hårdast är besöksnäring där hälften av företagen har förlorat mer än 75 procent av sin
omsättning till följd av covid-19. Det är på grund av detta väldigt relevant att studera hur
restaurangbranschen har hanterat krisen och vilka åtgärder som de tvingats att genomföra
hittills.
Syfte: Uppsatsen ska undersöka hur restaurangbranschen hittills har hanterat den rådande
situation, covid-19, och vilka åtgärder som de har genomfört utifrån ett
ekonomistyrningsperspektiv, då krisen hittills har haft stora ekonomiska effekter på branschen.
Avgränsningar: Uppsatsen har fokuserat på hur fem verksamheter i restaurangbranschen i
Göteborg har agerat under krisen. Studiens fokus kommer att ligga på de kortsiktiga upplevda
effekterna, eftersom det i skrivande stund är en pågående situation.
Metod: Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med relevanta verksamheter. Empirin
har strukturerats med hjälp av en narrativ metod och har sedan kopplats till teorier om
ekonomistyrning under kris.
Resultat och slutsatser: Resultatet visar att samtliga verksamheter har genomfört flera olika
åtgärder och förändringar, vilket stämmer överens med teorierna i studien. Ett samband mellan
mest utförda åtgärder och minst omsättningstapp har hittats i detta fall. Slutsatsen är att det
saknas ett facit för företag och djupare teorier som hanterar krishantering under en kris, till
skillnad från förebyggande hantering.
Förslag till fortsatt forskning: Teorierna om krishantering under pandemi har luckor som bör
fyllas ut eftersom teori saknas för företag som saknar förberedande krishantering. Andra förslag
på fortsatt forskning kan vara hur covid-19 har påverkat branscher på lång sikt och hur det har
skilt sig mellan olika länder. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Ekonomistyrning | sv |
dc.relation.ispartofseries | 2020-12 | sv |
dc.subject | Ekonomistyrning, krishantering, restaurangbranschen, covid-19, narrativ metod | sv |
dc.title | Covid-19 vs besöksnäringen – En studie om hur en pandemi lamslagit Göteborgs restaurangbransch | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |