Show simple item record

dc.contributor.authorWeimén, Tina
dc.contributor.authorKarlsson, Sandra
dc.date.accessioned2020-08-05T11:48:17Z
dc.date.available2020-08-05T11:48:17Z
dc.date.issued2020-08-05
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/65993
dc.description.abstractBakgrund: Varje år utsätts tusentals barn för olika former av misshandel i Sverige, vilket påverkar deras livskvalité och hälsa. Barnmisshandel kan ge långvariga konsekvenser, såsom sämre studieresultat, psykisk ohälsa och kan i värsta fall leda till döden. Barnmisshandel leder inte bara till lidande för den enskilde individen, utan även till stora kostnader för samhället. All personal inom hälso- och sjukvården i Sverige är enligt lag skyldiga att genast göra en orosanmälan till socialtjänsten då det finns misstanke att ett barn far illa. Trots detta anmäls inte varje misstänkt fall av barnmisshandel. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att göra anmälningar vid misstanke om att ett barn far illa. Metod: Litteraturöversikt med 13 inkluderade artiklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Sjuksköterskor upplevde det svårt att anmäla. Kunskapsbrist, både vad gäller att uppmärksamma symtom och tecken på barnmisshandel, men också angående sjuksköterskors anmälningsskyldighet, skapade hinder för att en anmälan skulle göras. Många sjuksköterskor anmälde ej då de inte var säkra på om barnet verkligen for illa. Sjuksköterskor kunde också få utstå hot från föräldrar, och det fanns en oro över att barnet kunde utsättas för värre misshandel efter att en anmälan gjorts. Sjuksköterskor upplevde att god kunskap, erfarenhet och stöd och samarbete på arbetsplatsen underlättade då en anmälan behövde göras. Sjuksköterskor önskade dock ett bättre samarbete med myndigheter, och återkoppling efter att en anmälan gjorts. Upplevelsen hos sjuksköterskor var att myndigheter inte alltid tog anmälningarna på allvar vilket gjorde att sjuksköterskorna inte kände sig respekterade i sin roll att identifiera barn som utsattes för misshandel. Slutsats: Sjuksköterskor kunde uppleva flera svårigheter i samband med att göra anmälningar. Det behövs adekvat utbildning i ämnet, tydliga riktlinjer och stöttning från arbetsplatsen, för att sjuksköterskor ska känna sig trygga, och kunna hjälpa de barn som på olika sätt far illa.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectSjuksköterska, Upplevelse, Barnmisshandel, Orosanmälansv
dc.titleBarn som far illa. Sjuksköterskors upplevelser av att anmäla vid misstanke om att barn far illa – en litteraturöversikt.sv
dc.title.alternativeChild abuse. Nurses’ experiences from mandatory reporting – a reviewsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokMedicine
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record