• English
    • svenska
  • svenska 
    • English
    • svenska
  • Logga in
Redigera dokument 
  •   Startsida
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Institute of Health and Care Sciences / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Redigera dokument
  •   Startsida
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Institute of Health and Care Sciences / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Redigera dokument
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Barn som far illa. Sjuksköterskors upplevelser av att anmäla vid misstanke om att barn far illa – en litteraturöversikt.

Child abuse. Nurses’ experiences from mandatory reporting – a review

Sammanfattning
Bakgrund: Varje år utsätts tusentals barn för olika former av misshandel i Sverige, vilket påverkar deras livskvalité och hälsa. Barnmisshandel kan ge långvariga konsekvenser, såsom sämre studieresultat, psykisk ohälsa och kan i värsta fall leda till döden. Barnmisshandel leder inte bara till lidande för den enskilde individen, utan även till stora kostnader för samhället. All personal inom hälso- och sjukvården i Sverige är enligt lag skyldiga att genast göra en orosanmälan till socialtjänsten då det finns misstanke att ett barn far illa. Trots detta anmäls inte varje misstänkt fall av barnmisshandel. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att göra anmälningar vid misstanke om att ett barn far illa. Metod: Litteraturöversikt med 13 inkluderade artiklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Sjuksköterskor upplevde det svårt att anmäla. Kunskapsbrist, både vad gäller att uppmärksamma symtom och tecken på barnmisshandel, men också angående sjuksköterskors anmälningsskyldighet, skapade hinder för att en anmälan skulle göras. Många sjuksköterskor anmälde ej då de inte var säkra på om barnet verkligen for illa. Sjuksköterskor kunde också få utstå hot från föräldrar, och det fanns en oro över att barnet kunde utsättas för värre misshandel efter att en anmälan gjorts. Sjuksköterskor upplevde att god kunskap, erfarenhet och stöd och samarbete på arbetsplatsen underlättade då en anmälan behövde göras. Sjuksköterskor önskade dock ett bättre samarbete med myndigheter, och återkoppling efter att en anmälan gjorts. Upplevelsen hos sjuksköterskor var att myndigheter inte alltid tog anmälningarna på allvar vilket gjorde att sjuksköterskorna inte kände sig respekterade i sin roll att identifiera barn som utsattes för misshandel. Slutsats: Sjuksköterskor kunde uppleva flera svårigheter i samband med att göra anmälningar. Det behövs adekvat utbildning i ämnet, tydliga riktlinjer och stöttning från arbetsplatsen, för att sjuksköterskor ska känna sig trygga, och kunna hjälpa de barn som på olika sätt far illa.
Examinationsnivå
Student essay
URL:
http://hdl.handle.net/2077/65993
Samlingar
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
Fil(er)
gupea_2077_65993_1.pdf (311.2Kb)
Datum
2020-08-05
Författare
Weimén, Tina
Karlsson, Sandra
Nyckelord
Sjuksköterska, Upplevelse, Barnmisshandel, Orosanmälan
Språk
swe
Metadata
Visa fullständig post

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV
 

 

Visa

VisaSamlingarI datumordningFörfattareTitlarNyckelordDenna samlingI datumordningFörfattareTitlarNyckelord

Mitt konto

Logga inRegistrera dig

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV