Livskvalitet hos tonåringar med medfödd hjärtsjukdom

Abstract

Bakgrund: i takt med att behandlingar för medfödd hjärtsjukdom har förbättrats har frågan om livskvalitet aktualiserats och tonåren är en viktig period att studera. Begreppet livskvalitet hänger ihop med hälsobegreppet då hälsa är en resurs för att uppnå god livskvalitet. Att främja livskvalitet är sjuksköterskans ansvar och kompetensområde och för att göra detta krävs kunskap om vad som påverkar livskvaliteten. Syfte: att undersöka vad som påverkar livskvaliteten hos tonåringar med medfödd hjärtsjukdom. Metod: metoden som använts är litteraturstudie, 10 kvantitativa, 5 kvalitativa och en studie med mixad metod har analyserats och använts i resultatet. Resultat: sex övergripande teman identifierades under analysen: (1) fysiska och sjukdomsspecifika faktorer, (2) psykiska faktorer, (3) omgivning, (4) kunskap och kommunikation, (5) transition och oro inför framtiden och (6) coping. Bland dessa kunde även underteman finnas. Alla faktorer som framgick av resultatet kunde antingen ha en direkt påverkan på livskvalitet, vare sig det var en positiv eller negativ påverkan, och även en indirekt påverkan genom att inverka på andra faktorer som i sin tur ledde till försämrad eller förbättrad livskvalitet. Viktigt att även belysa att bättre KASAM och olika personlighetsdrag förbättrade livskvaliteten. Slutsatser: Livskvaliteten bland tonåringar med medfödda hjärtsjukdomar påverkas ofta av olika faktorer som kan öka oron, ångesten och icke-acceptans av sjukdomen. Samband mellan livskvalitet sågs även med ålder, kön och KASAM. Stöd från omgivningen är en viktig resurs men även autonomi och delaktighet förbättrar deras livskvalitet. Att därför arbeta familjefokuserat, ge adekvat information och göra hälsofrämjande insatser är något som sjuksköterskan behöver implementera i arbetet med tonåringar med medfödd hjärtsjukdom. Det är också viktigt att inte glömma att ta hänsyn till patienterna med mer komplext sjukdomstillstånd då de ofta upplever sämre livskvalitet.