”Desto närmare källan desto bättre” Akademikers beskrivning av återerövring av akademisk litteracitet

Abstract

Studien undersöker ett antal högutbildade svenska som andraspråksinlärares beskrivning av upplevelsen av mötet med andraspråksundervisning som sker vid svensk högskola/universitet och specifikt deras beskrivningar av upplevda hinder samt kunnigheter som krävs i tillägnandet av litteracitetshändelsen referatskrivande på grundläggande nivå i svenska som andraspråk. Den teoretiska utgångspunkten som har utgåtts ifrån är socialkonstruktivistisk tillsammans med teorin om motspråk i kombination med en sociokulturell syn på litteracitet. Genom en kombination av metoder; djupintervjuer och textanalyser av deltagarnas referat belyses nyanlända akademikers möjligheter till tillägnade av kvalificerad litteracitet i den svenska litteracitetskontexten. Resultatet av studien visar att det kan vara problematiskt på flera plan och utifrån flera faktorer för andraspråksinlärare att lära sig bemästra referatskrivande utifrån svensk skriftpraktik. Olika undervisningskulturer har olika diskurser samt strukturer för i detta fallet litteracitetshändelsen referatskrivande vilket medför att det faktiska görandet får olika slutprodukter. Implikationer för den pedagogiska praktiken är att lärare i svenska som andraspråk behöver ha kunskap om att det för vissa nyanlända elever/studenter/deltagare kan uppstå en krock i mötet med svensk litteracitetspraktik vilket kan ta olika uttryck.