Hur ska man förstå det här? - En systematisk forskningsöversikt om framgångsfaktorer i arbetet med elever med språkstörning

Abstract

Att ha språkstörning innebär att man har en funktionsnedsättning där hjärnan uppfattar språk och språkljud på ett annorlunda sätt (Hjärnfonden, 2020). Det är en svår process för personer med en språkstörning att lära sig nya ord och dess betydelse men även hur olika språkvariationer och dialekter, så kallade idiom och spoonerismer, vilket betyder att man kastar om språkljuden för att få nya betydelse på samma ord, påverkar ordkunskapen och orddörrådets utveckling. Lärare har uttryckt att de känner att de har för lite kunskaper och erfarenheter med att arbeta och undervisa elever med språkstörningar. De anser att det finns för få tillfällen för fortbildningar och för begränsat med tid för att anpassa och utforma undervisningen för elever med språkstörningar. Dessutom är tillgång till resurser i form av fortbildning, personal och artefakter av stor betydelse för att lärare ska kunna ge alla elever lika möjligheter till lärande utifrån elevernas olika förutsättningar. Enligt läroplanen för skolan, förskoleklass och fritidshem Skolverket, 2019) är det skolans ansvar att se till att elever får en utbildning och undervisning som utgår från elevernas individuella förutsättningar och behov. Detta gör att de resurser som tilldelas skolväsendet inte kan fördelas lika då behoven är olika för varje skola. Den här uppsatsen fokuserar på forskningen om språkstörning hos barn i mellan- och högstadieåldern då det är i den åldern som eleverna förutsätts tänka mer på sin framtid och vilka karriärmöjligheter som finns. Det är även i mellanstadiet i årskurs 6 som eleverna börjar få betyg. Forskning inom ämnet språkstörningar som berör äldre barn och ungdomar i skolan är väldigt begränsad och inom specifika områden i detta fält nästintill obefintlig. Det är viktigt att lyfta fram de metoder och den forskning som finns för att främja elevernas utveckling och ge möjlighet till en likvärdig undervisning och utbildning. Språkstörningar förekommer ibland i samband med andra neuropsykologiska sjukdomar och syndrom men i uppsatsen fokuseras enbart forskning om språkstörningar utan samband med andra diagnoser.