”ÅH NEJ, INTE ETT TILL VERKTYG ATT HÅLLA KOLL PÅ” En kvalitativ fallstudie av implementering av digitala verktyg i en stor organisation
” Oh no, not one more digital tool to keep track of” A qualitative case study of the implementation of a new digital tool in a large Swedish organization.
Sammanfattning
Digitaliseringen inom arbetslivet har medfört förändringar som både har gett möjligheter och utmaningar, bland annat ett högre tempo och en ökad arbetskomplexitet (Zeike, Choi, Lindert, & Pfaff, 2019). Att vara digitalt litterat i att kunna hantera tekniska verktyg är en viktig del inom många yrken (Martin, 2008). Trots de tekniska verktygens betydelse har bristen på utbildning inom verktygen varit stor (Söderström, 2015). En av svårigheterna som lyfts fram är att trots brist på utbildning förväntas de anställda behärska och använda verktyget.
Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka utmaningar som finns i att implementera nya tekniska verktyg i en stor offentlig organisation, samt viktiga faktorer för lärande i organisationer. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie, med sju personer som har intervjuats. Alla respondenter är verksamma inom en digital arbetsgrupp vid en regional offentlig organisation.
Studiens teoretiska ramverk utgår från digital litteracitet, kunskapsförmedlare, teorier för lärande inom organisationer samt kunskapsdelning och faktorer som försvårar kunskapsdelning i en organisation.
Studiens resultat visar på att möjlighet till utbildning och lärande är avgörande för en hållbar implementering av ett verktyg. Goda rutiner för kunskapsdelning är en betydelsefull faktor för lärande inom organisationen.
Slutsatsen är att stora organisationer behöver planera och introducera verktyg med sikte på att etablera gemensamma grundarbetssätt utifrån organisationens behov. Det kan i sin tur ge en bra kunskapsdelning och samarbete över hela organisationen.
Examinationsnivå
Student essay
Övrig beskrivning
Digitization at the workplace has brought about important changes and has materialized in opportunities and challenges, such as a higher work tempo and increased complexity (Zeike, Choi, Lindert, & Pfaff, 2019). In many occupations, to be digitally literate means to be conversant with technical tools (Martin, 2008). Despite the prominence of technical programs, it has been highlighted that lack of tool training is problematic (Söderström, 2015). Employees are expected to master and use programs even when they have not received training.
The purpose of this qualitative study is to analyse challenges relating to the implementation of a new technical program in a large public organization as well as to understand the main factors for learning in organizations. Seven individuals were interviewed, all of whom are active in a digital working group at a regional public organization.
This study is supported by a theoretical framework including digital literacy, knowledge brokering, learning in organizations, and knowledge management.
According to the results in this study, opportunities for education and learning are essential for the sustainable implementation of a program. To improve learning within the organization, it is important to maintain good knowledge management routines.
The conclusion is that large organizations need to plan and introduce tools with a view to establish common basic working methods based on the needs of the organization. This can be key to achieving good knowledge management and collaboration throughout the organization.
Fil(er)
Datum
2020-08-20Författare
Hermansson, Mikael
Nyckelord
Digitalisering
kunskapsdelning
digital litteracitet
kunskapsförmedlare
tekniska verktyg
Serie/rapportnr.
2020:007
Språk
swe