• English
    • svenska
  • svenska 
    • English
    • svenska
  • Logga in
Redigera dokument 
  •   Startsida
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Sociology and Work Science / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
  • Kandidatuppsatser (Department of sociology and work science / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap)
  • Redigera dokument
  •   Startsida
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Department of Sociology and Work Science / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap
  • Kandidatuppsatser (Department of sociology and work science / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap)
  • Redigera dokument
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

“BEING THE BLACK BOSSLADY” - En kvalitativ studie om afrosvenska kvinnliga chefers upplevelser av rasifiering

Sammanfattning
Syftet med studien är att synliggöra och öka förståelsen för afrosvenska kvinnliga chefers upplevelser av att bli rasifierade på sina arbetsplatser. Frågeställningar: På vilket sätt upplever intervjupersonerna att de blir rasifierade på sina arbetsplatser? Vilka konsekvenser upplever intervjupersonerna att rasifiering på arbetsplatsen kan medföra? Studien baseras på en kvalitativ metod och individuella semistrukturerade intervjuer har genomförts på fyra kvinnor som identifierar sig som afrosvenskar och innehar chefspositioner. Empirin analyseras med hjälp av teorierna; Vithetens fenomenologi, Etablerade och Outsiders samt begreppen Rasifiering och Stereotypifiering. Studien resultat visar på att kvinnorna upplever att de rasifieras av chefskollegor, kunder eller andra medarbetare. I det flesta fall handlar det om vardagsrasism som tar mycket dolda uttryck, ofta i form av exotifiering eller stereotypisering och inte sällan i form av uttalanden som kan tyckas vara komplimanger i all välmening eller nyfikenhet. Istället upplevs motsatsen, psykisk påfrestning och frustration samt en känsla av på utpekad som någon gäst eller främling på sin arbetsplats. Studien lyfter betydelsen av hudfärg samt andra fenotypiska drag som en central faktor till att afrosvenska kvinnor blir rasifierade på arbetsplatsen vilket därmed tyder på att begreppet etnicitet inte ger en rättvis förklaring till individernas upplever då det nödvändigtvis inte behöver handla om kulturella skillnader.
Examinationsnivå
Student essay
URL:
http://hdl.handle.net/2077/66691
Samlingar
  • Kandidatuppsatser (Department of sociology and work science / Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap)
Fil(er)
gupea_2077_66691_1.pdf (1.076Mb)
Datum
2020-10-13
Författare
Udd, Nathalie
Nyckelord
afrosvenskar
vithetsnorm
bekönad rasism
rasifiering
ledarskap
Språk
swe
Metadata
Visa fullständig post

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV
 

 

Visa

VisaSamlingarI datumordningFörfattareTitlarNyckelordDenna samlingI datumordningFörfattareTitlarNyckelord

Mitt konto

Logga inRegistrera dig

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
gup@ub.gu.se | Teknisk hjälp
Theme by 
Atmire NV