En etnografisk studie om möjligheter och hinder kring samverkan mellan elevhälsa och lärare på högstadiet

Abstract

Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen om en skolas elevhälsa och hur skolans lärare tillsammans med elevhälsan arbetar kring samverkan. Frågeställningarna berör möjligheter och hinder till samverkan mellan professioner. Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är Thylefors (2013) tvärprofessionellt arbete; ett samarbete mellan professioner. Ytterligare utgångspunkt är specialpedagogiska perspektiv och då med fokus på det kompensatoriska (Nilholm, 2007) och relationella (Ahlberg, 2013) perspektivet. Vidare har vi även valt att använda oss av systemteori, Öquist (2018) menar att begreppet innebär att se helheten. I en organisation som skolan är det av vikt att se individens (elevens) helhetsbild då utmaningen för eleven kan finnas på flera plan och identifiering av skolutmaning sker då genom ett helikopterperspektiv. Metod Studien har en kvalitativ metod som utgår från en etnografisk ansats. Datainsamlingen består av fokusgruppsintervjuer med elevhälsa och lärare, samt observationer av elevhälsans verksamhet och elevhälsomöten på en 7-9 skola. Fokusgruppsintervjuer är genomförda vid två olika tillfällen; elevhälsan och lärargrupp. I elevhälsans intervju deltog professionerna rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska och socialpedagog. I lärarintervjun deltog fem lärare, tre kvinnor och två män, som frivilligt anmält sitt intresse. Intervjuerna var semistrukturerade, ett antal grundfrågor fanns formulerade men lämnades också möjlighet till följdfrågor utifrån informanternas svar. Observationer av elevhälsans professionsmöten samt skolans elevhälsomöten genomfördes, där lärare och elevhälsan möts för att samverka kring elever. Antal observationer var relativt jämnt fördelat; elevhälsan observerades vid tre tillfällen och elevhälsomöten med lärare och elevhälsa vid två tillfällen. Resultat Resultatet av studien visar att enheten, såväl elevhälsa som lärare, har ett individorienterat synsätt. Elevhälsan har inte det övergripande helikopterperspektiv som krävs för att arbetet ska genomsyras av ett förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt. Vidare visar resultatet att enheten har ett engagemang och driv i att vilja utveckla skolans elevvårdsinsatser (elever i behov av stöd) och mötesforumet EHM ger skolan möjligheten. Studien visar att samverkan mellan professionerna elevhälsa och lärare är undermåligt, vi anser oss identifierat att de arbetar i parallella spår där kommunikationen kring elever och deras utmaningar är bristfällig.