dc.contributor.author | Blom Björk, Annie | |
dc.contributor.author | Blomberg, Frida | |
dc.date.accessioned | 2021-02-18T08:02:28Z | |
dc.date.available | 2021-02-18T08:02:28Z | |
dc.date.issued | 2021-02-18 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/67744 | |
dc.description.abstract | Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen om en skolas elevhälsa och hur skolans
lärare tillsammans med elevhälsan arbetar kring samverkan. Frågeställningarna berör
möjligheter och hinder till samverkan mellan professioner.
Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är Thylefors (2013)
tvärprofessionellt arbete; ett samarbete mellan professioner. Ytterligare utgångspunkt
är specialpedagogiska perspektiv och då med fokus på det kompensatoriska (Nilholm,
2007) och relationella (Ahlberg, 2013) perspektivet. Vidare har vi även valt att
använda oss av systemteori, Öquist (2018) menar att begreppet innebär att se helheten.
I en organisation som skolan är det av vikt att se individens (elevens) helhetsbild då
utmaningen för eleven kan finnas på flera plan och identifiering av skolutmaning sker
då genom ett helikopterperspektiv.
Metod Studien har en kvalitativ metod som utgår från en etnografisk ansats.
Datainsamlingen består av fokusgruppsintervjuer med elevhälsa och lärare, samt
observationer av elevhälsans verksamhet och elevhälsomöten på en 7-9 skola.
Fokusgruppsintervjuer är genomförda vid två olika tillfällen; elevhälsan och
lärargrupp. I elevhälsans intervju deltog professionerna rektor, specialpedagog,
kurator, skolsköterska och socialpedagog. I lärarintervjun deltog fem lärare, tre
kvinnor och två män, som frivilligt anmält sitt intresse. Intervjuerna var
semistrukturerade, ett antal grundfrågor fanns formulerade men lämnades också
möjlighet till följdfrågor utifrån informanternas svar. Observationer av elevhälsans
professionsmöten samt skolans elevhälsomöten genomfördes, där lärare och
elevhälsan möts för att samverka kring elever. Antal observationer var relativt jämnt
fördelat; elevhälsan observerades vid tre tillfällen och elevhälsomöten med lärare och
elevhälsa vid två tillfällen.
Resultat Resultatet av studien visar att enheten, såväl elevhälsa som lärare, har ett
individorienterat synsätt. Elevhälsan har inte det övergripande helikopterperspektiv
som krävs för att arbetet ska genomsyras av ett förebyggande och hälsofrämjande
arbetssätt. Vidare visar resultatet att enheten har ett engagemang och driv i att vilja
utveckla skolans elevvårdsinsatser (elever i behov av stöd) och mötesforumet EHM
ger skolan möjligheten. Studien visar att samverkan mellan professionerna elevhälsa
och lärare är undermåligt, vi anser oss identifierat att de arbetar i parallella spår där
kommunikationen kring elever och deras utmaningar är bristfällig. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Magister | sv |
dc.relation.ispartofseries | HT20 IPS SPP601 | sv |
dc.subject | samverkan | sv |
dc.subject | elevhälsa | sv |
dc.subject | förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt | sv |
dc.title | En etnografisk studie om möjligheter och hinder kring samverkan mellan elevhälsa och lärare på högstadiet | sv |
dc.type | Text | eng |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of education and special education | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | swe |
dc.type.degree | Student Essay | eng |