| dc.description.abstract | Den här studien undersöker vilken bild av innehållet i de två
diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck och sexuell
läggning som förmedlas till användarna av två enspråkiga inlärningsordböcker.
Uppsatsens teoretiska utgångspunkt utgörs dels av en socialkonstruktivistisk syn
på språk och diskriminering, dels en kritisk lexikografisk teori som analyserar
ordboken i relation till samhälle, ideologi och makt. Resultatet tolkas således
gentemot ordböckernas utgivningsår men sätts även i relation till dagens samhälle.
Utifrån syftesbeskrivningar hämtade ifrån kurs- och ämnesplaner för ämnet
svenska som andraspråk betraktas ordboken som en text i sin egen rätt, samt ett
verktyg för att förstå andra texter. Undersökningen syftar till att belysa hur väl
inlärningsordböckernas innehåll överensstämmer med den svenska skolans läroplaner
och aktualiserar frågor kring ordinlärning, identitetsutveckling och
omvärldsförståelse.
Undersökningen baseras på en ordlista bestående av 210 ord skapad utifrån
läromedel för målgruppen, RFSL:s begreppsordlista samt juridiska civilstånd. Utifrån
en uppdelning av orden i de tre kategorierna RFSL, familj och kärlek analyseras
inlärningsordböckerna lemmabestånd, betydelsebeskrivningar, språkprov (fria fraser
och meningar) och brukskommentarer genom en kombination av en kvantitativ och
en kvalitativ metod. Svenska Akademiens Ordlista, SAOL (2015), används för att få
perspektiv på inlärningsordböckernas lemmabestånd.
Resultatet visar på en liknande lemmaförekomst i de båda inlärningsordböckerna,
där begrepp som beskriver homo-, bi- och heterosexualitet förekommer, medan
lemmaluckor kring självupplevt kön (könsidentitet) är stor. De mest framträdande
resultaten återfinns inom kategorin språkprov och berör en begränsad förekomst av
exempelfraser/meningar för ord inom RFSL-kategorin, samt en ojämn fördelning
mellan samkönade och icke-samkönade relationer. | sv |
