dc.contributor.author | Ohlsson, Elisabeth | |
dc.date.accessioned | 2021-05-07T10:51:42Z | |
dc.date.available | 2021-05-07T10:51:42Z | |
dc.date.issued | 2021-05-07 | |
dc.identifier.isbn | 978-91-7963-074-4 (tryckt) | |
dc.identifier.isbn | 978-91-7963-075-1 (pdf) | |
dc.identifier.issn | 0436-1121 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/68077 | |
dc.description | Avhandlingen syftar till att bidra med nya kunskaper om hur akademiskt skrivande kan syn-liggöras och därmed användas didaktiskt genom dialogisk, metaspråklig undervisning. Av-handlingen syftar också till att bidra med nya kunskaper om vad ett annat undervisningsspråk än svenska kan ha för betydelse för gymnasieelevers skrivande på svenska. Avhandlingen består av tre studier där kappan är avsedd att bilda en inramning av de tre studierna med den didaktiska triangelns tre delar, eleven, läraren och innehållet som viktiga komponenter (Hopmann 2007). Dessa relateras till avhandlingens delar, undervisningskontexten, som utgörs av gymnasieklasser där några undervisats på svenska, andra på engelska, till akademiskt skrivande, som fokuseras i de elevskrivna texterna, samt till skrivdidaktik, där resultaten från analyser av de skrivna texterna leder vidare till en interventionsstudie med gymnasieelever.
Vokabulären i elevtexterna (N=520) har i studie 1 och 2 undersökts med kvantitativa yt-strukturella mätningar, kvantitativa ämnesrelaterade mätningar samt med lexikala profiler för att synliggöra användningsgraden av olika textlingvistiska variabler (Anthony 2021, Biber et al. 2006 m.fl.). Materialet samlades in på tre skolor, A, B och C, i en longitudinell storskalig studie där gymnasieelevers produktiva och receptiva förmåga avseende akademiskt skolspråk undersöktes. Åtta klasser deltog; fem med engelska som undervisningsspråk i flera ämnen genom så kallad språk- och innehållsintegrerad undervisning/CLIL, tre kontrollklasser med svenska som huvudsakligt undervisningsspråk. I studie 2 jämförs texterna (N=306) mellan CLIL-klasserna på de tre skolorna då omfattningen av deras undervisning på engelska skiljer sig åt. Denna typ av undervisning är inte reglerad på gymnasienivå i Sverige, vilket den är i flera andra länder (Sylvén 2013, 2018, Skolverket 2018). Resultaten i studierna indikerar att elevernas undervisning på engelska inte sker på bekostnad av deras produktiva svenska i de texter som har undersökts.
I studie 3 prövas den didaktiska potentialen i att synliggöra textlingvistiska variabler genom en interventionsstudie på en av de tidigare deltagande skolorna. Fem klasser skrev för- och eftertest (N=148), därefter deltog två av klasserna i en intervention där modelltexter och lexikala profiler användes för att uppmärksamma vokabulärval (Anthony 2021, Myhill et al. 2018, 2020 m.fl.) Resultaten visar statistiskt signifikanta skillnader mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen avseende flera av variablerna som analyserades. | sv |
dc.description.abstract | The thesis includes three studies and a kappa and it has a twofold focus; the first is on vocabulary, as the relevance of vocabulary skills is increasingly important, not least for writing in academic contexts. The second focus is on the language of instruction.
Studies 1 and 2 investigate students’ texts written in L1 by two student groups of which one is taught through Swedish apart from language lessons and the other group through English in some or all non-language subjects. The latter group is referred to as Content and Language Integrated Learning, CLIL. The texts investigated were written at four different occasions at three different upper secondary schools in Sweden in a longitudinal study. The attention is on productive academic language proficiency in Swedish, where the usage of certain linguistic features characterizing academic writing is investigated. In the first two studies, a total of 520 texts were examined. For this purpose quantitative measures have been applied together with corpus linguistic methods in addition with lexical profiling. The various measures seek to explore if there are differences in the vocabulary use between CLIL and non CLIL students or male and female students. The impact of L2 on students’ L1 is sometimes raised as an apprehension against CLIL education in Sweden. The results regarding productive written academic vocabulary indicate that there is no ground for such concerns.
Study 3 was carried out at one of the three schools with new secondary students to investigate if and how, instruction about specific text linguistic variables connected to academic writing might impact students’ productive writing. Five classes participated, three as a control group and two as a treatment group. The intervention began with a pre-test where all students wrote an essay. After a treatment both student groups had access to their pre-test essays and were asked to revise them as a post-test. The results showed a significant increase for the students in the treatment group compared to the students in the control group. The study comprises both quantitative and qualitative data.
The results in this thesis can hopefully contribute to limiting the fear regarding L1 writing skills in CLIL education in the Swedish CLIL context. Implications regardless of medium of instruction are that a greater focus should be placed on linguistic awareness concerning choices when writing in school. Another implication drawn from the results of the three studies is that by visualizing the vocabulary in upper secondary students’ written texts in Swedish, cognition about language can provide a basis of writing knowledge. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Gothenburg Studies in Educational Sciences | sv |
dc.relation.ispartofseries | 461 | sv |
dc.relation.haspart | I. Ohlsson, E. (2018). Att synliggöra vokabulär. En kvantitativ studie av gymnasieelevers skrivuppgifter på svenska inom CLISS-projektets ram. (Licentiatuppsats). Göteborgs universitet.
http://hdl.handle.net/2077/55024 | sv |
dc.relation.haspart | II. Ohlsson, E. (under review). Perspectives on Written L1 in Swedish CLIL Education. | sv |
dc.relation.haspart | III. Ohlsson, E. (under granskning). Akademiskt skrivande - en interventionsstudie med gymnasieelever. | sv |
dc.subject | CLIL | sv |
dc.subject | Upper Secondary Education | sv |
dc.subject | text linguistic variables | sv |
dc.subject | quantitative and corpus linguistic methods | sv |
dc.subject | academic writing | sv |
dc.subject | dialogic teaching | sv |
dc.subject | metatalk | sv |
dc.subject | lexical profiles | sv |
dc.subject | L1 | sv |
dc.title | Den synliggjorda vokabulären och praktiken – gymnasieelevers akademiska skrivande på svenska | sv |
dc.type | Text | |
dc.type.svep | Doctoral thesis | eng |
dc.gup.mail | elisabet.ohlsson@gu.se | sv |
dc.type.degree | Doctor of Philosophy | sv |
dc.gup.origin | Göteborgs universitet. Utbildningsvetenskapliga fakulteten | swe |
dc.gup.origin | University of Gothenburg. Faculty of Education | eng |
dc.gup.department | Department of Education and Special Education; Institutionen för pedagogik och specialpedagogik | sv |
dc.gup.price | 212 | |
dc.gup.defenceplace | Fredagen den 28 maj 2021, kl 13:00, virtuellt, Göteborgs universitet
https://gu-se.zoom.us/j/66787867957 | sv |
dc.gup.defencedate | 2021-05-28 | |
dc.gup.dissdb-fakultet | UF | |