Visa enkel post

dc.contributor.authorJood, Katarina
dc.contributor.authorFransson, Eleonor
dc.date.accessioned2021-03-22T08:28:36Z
dc.date.available2021-03-22T08:28:36Z
dc.date.issued2021-03-22
dc.identifier.isbn978-91-85971-79-4
dc.identifier.issn0346–7821
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/68098
dc.description.abstractSyftet med kunskapsöversikten var att sammanfatta och värdera kunskapsläget vad gäller arbetsrelaterade faktorer som påverkar återgång i arbete efter stroke och om det finns faktorer i arbetslivet som kan påverka risken för att återinsjukna i stroke. En litteratursökning genomfördes i tre databaser och omfattade studier publicerade till och med januari 2019. För att en studie skulle tas med i kunskapssammanställningen krävdes att: – det var en originalartikel – studiepopulationen utgjordes av personer som drabbats av stroke – återgång i arbete eller återinsjuknande i stroke fanns med som utfallsmått – minst en arbetsrelaterad exponeringsfaktor hade studerats Totalt identifierades 2 864 publikationer i databaserna och efter genomgång kvarstod 33 publikationer som inkluderades i kunskapssammanställningen. Kvantitativa metoder hade använts i 27 studier och kvalitativa metoder hade använts i sex studier. De inkluderade studierna var utförda i 16 olika länder. Uppföljningstid och definition av återgång i arbete varierade betydligt mellan studierna. Ett fåtal, ofta breda, arbetsrelaterade faktorer hade undersökts i relation till återgång i arbete efter stroke. De två vanligaste jämförelserna var tjänstemän jämfört med arbetare och icke-manuellt jämfört med manuellt arbete. Andra jämförelser var anställningsform, offentlig/privat sektor, storlek på företag samt organisatoriska och psykosociala faktorer. Resultaten tyder på att personer med tjänstemannayrken respektive personer med icke-manuella arbeten återgår till arbete efter stroke i högre utsträckning än arbetare och personer med manuella arbeten men resultaten är inte entydiga. För de övriga arbetslivsfaktorerna är kunskapsunderlaget alltför osäkert för att kunna dra slutsatser om deras betydelse för återgång i arbete. I de kvalitativa studierna framkom det att stöd från arbetsgivare och kollegor, samt flexibilitet på arbetsplatsen rapporterades som viktiga främjande faktorer för återgång i arbete. Bristande stöd, arbetsrelaterad stress och bristande kunskap om stroke hos arbetsgivaren angavs som faktorer som kan hindra eller försvåra återgång till arbete efter stroke. Inga studier där arbetslivsfaktorer analyserades i relation till risk för återinsjuknande i stroke identifierades i litteratursökningensv
dc.format.extent66sv
dc.language.isoswesv
dc.publisherAvdelningen för samhällsmedicin och folkhälsasv
dc.relation.ispartofseriesArbete och hälsasv
dc.relation.ispartofseries2021;55(1)sv
dc.subjectstrokesv
dc.subjectarbetslivsv
dc.titleFaktorer i arbetslivet och återgång till arbete efter stroke eller risk för ny stroke: en kunskapsöversiktsv
dc.typeTextsv
dc.type.sveparticle, peer reviewed scientificsv
dc.contributor.organizationGöteborgs universitetsv


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post