| dc.description.abstract | Abstract
Syfte
Denna uppsats syftar till att undersöka betydelsen av bildskapandet och specifikt användandet av färgläggningsbilder i fritidshemmets verksamhet. Vi vill få en förståelse av lärarnas förhållningssätt till färgläggningsbilder, hur de ser på användandet av detta på fritidshemmet och i så fall i vilken kontext färgläggningsbilder används.
Frågeställningar
• Vilken plats får bildskapandet på fritidshemmet, radikal eller modest?
• Vad är lärarens syn på färgläggningsbilder och hur ser de på skillnaden mellan fylla-i-teckningar kontra mandalas?
Material och metod För att få svar på det vi vill undersöka i vår studie har vi gjort en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat fem utbildade lärare som är verksamma på fritidshemmet. Vi har läst forskning på det sociokulturella perspektivet och det psykologiska perspektivet samt teorier som berör barnkultur och barns kultur, inre och yttre motivation samt barns bildskapande. Vi har analyserat materialet genom att sortera, reducera och argumentera och det material vi fick fram har vi med de teorier och den tidigare forskningen analyserat samman för att besvara våra frågeställningar.
Resultat:
Studiens resultat visar att lärarna inte är negativa till att använda färgläggningsbilder på fritidshemmet. De anser att färgläggningsbilder kan användas till olika syften, dessa syften kan exempelvis bli en ingång till bildskapande för de elever som inte kan eller vågar skapa själva, då kan färgläggningsbilder användas som ett verktyg. Ett annat syfte kan vara att eleverna använder färgläggningsbilder som ett referensmaterial för att skapa vidare utifrån eget intresse. Färgläggningsbilder kan också användas som ett komplement till rekreation och vila för de elever som behöver en lugn och avslappnande aktivitet i fritidshemmets miljö. Färgläggningsbilder används främst på morgonen innan skolan börjar och på den sena eftermiddagen när det inte är så många elever kvar. | sv |
