Dagbokens betydelse för intensivvårdspatientens psykiska återhämtningsprocess – En systematisk litteraturstudie

Abstract

Bakgrund: Dagböcker började användas på intensivvårdsavdelningar i Sverige under 1990-talet och har därefter spridit sig till ett flertal länder i världen men fått starkast fäste i Europa. Många patienter på intensivvårdsavdelningar drabbas av minnesluckor och dagboken infördes för att ge patienter och närstående en bild av vad patienterna varit med om. I dagboken beskrivs patientens vårdtid på intensivvårdsavdelningen i form av text men även med fotografier av dem och miljön runt omkring dem. I dagboken kan till exempel läkare, undersköterskor och närstående skriva men det är i huvudsak intensivvårdssjuksköterskan som skriver anteckningarna och är ansvarig för dagboken. Syfte: Syftet med studien är att beskriva betydelsen av en dagbok för intensivvårdspatientens psykiska återhämtning tiden efter intensivvård ur ett europeiskt perspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Resultatet baseras på åtta europeiskastudier och delas in i två teman; Stödja återhämtningen och Återupplevelsen av en påfrestande vårdtid samt sex subteman; Få en överblick över vårdtiden, Inverkan på livskvalitén, Se sina framsteg, Känslan av skuld till närstående, Konstruera minnen från intensivvårdstiden och Återfå kontrollen. Slutsats: Dagbokens betydelse för den psykiska återhämtningen skiljde sig mellan patienterna men den ansågs generellt vara ett bra hjälpmedel för att fylla i minnesluckorna och pussla ihop vårdtiden. Att det finns anteckningar varje dag framkom som en viktig aspekt för att patienterna ska kunna får hjälp av dagboken i återhämtningsprocessen.