Nyanlända elever och kritiskt tänkande: En intervjustudie om möjligheter och utmaningar

Abstract

Integration och demokrati är två högaktuella samhällsfrågor i Sverige. En lyckad inkludering av nyanlända elever i svenska skolan kan erbjuda dessa unga samhällsmedborgare de förutsättningarna som behövs för ett aktivt deltagande i den svenska demokratin. Kritiskt tänkande och demokrati går hand i hand och därför är det viktigt att möjliggöra utvecklingen av kritiskt tänkande hos individer. Den aktuella uppsatsen är en kvalitativ studie som undersöker nyanlända elevers upplevelse och erfarenhet av kritiskt tänkande i undervisningen i svenska skolan och under deras tidigare skolgång. Syftet med studien är att kartlägga deras utvecklingsmöjligheter samt utmaningar inom svenska skolan avseende kritiskt tänkande, speciellt med hänsyn till deras bakgrund. I studien utfördes ganska långa individuella intervjuer med fem nyanlända ungdomar med ursprung i mellanöstern. Det insamlade materialet analyserades både induktivt och deduktivt där vi också har tagit hjälp av teorin om den dolda läroplanen. Resultatet visar att kritiskt tänkande var nästintill obefintligt och till och med oönskat under dessa elevers tidigare skolbakgrund. I svenska skolan har de däremot ofta jobbat med uppgifter relaterade till kritiskt tänkande. De flesta deltagarna i studien upplever att det är intressant och givande att arbeta med dessa uppgifter. Samtidigt uppger en majoritet att det har, åtminstone i början, varit utmanande med arbetet. Bakgrunden har många gånger haft betydelse för dessa elevers utvecklingsmöjligheter i kritiskt tänkande. Saknad av tidigare erfarenhet av kritiskt tänkande i undervisningen kan ibland innebära en tröskel. Otillräckliga kunskaper i svenska och om svenska kulturen och samhällsnormer är också bland begränsningarna. Bakgrunden har dock ibland erbjudit dem möjligheter då deras tidigare erfarenheter har varit en tillgång för dem.