DEMOKRATI OCH DIGITAL UTVECKLING Chefsperspektiv i folkbiblioteket under Covid-19-pandemin

Abstract

Mot bakgrund av möjligheter och utmaningar svenska folkbibliotek ställs inför i samband med digital transformation är syftet med denna studie att undersöka hur bibliotekschefer ser på bibliotekets digitala utveckling i förhållande till det demokratiska uppdraget. Teoretisk utgångspunkt är Goffmans teori om referensramar och studien avgränsas till chefernas upplevelser under perioden mars 2020 – mars 2021, från starten av Covid-19-pandemin och ett år framåt. Kvalitativa intervjuer valdes som metod eftersom informanternas upplevelser skulle studeras. Studien har genomförts med Goffmans teori och strukturen i Orlikowski och Gash analysmodell som grund för datainsamling och resultatredovisning. Materialet som analyserats är nio intervjuer med chefer inom tre kommuner; informanterna har chefsansvar på tre nivåer: närbibliotek, stadsbibliotek och förvaltning. Resultaten visar att omställningen som skett under perioden har påskyndat bibliotekets digitala utveckling, invånarbehov har synliggjorts och kraven har ökat till exempel kring kompetensutveckling. Medarbetares kreativitet och mod att utveckla har varit en positiv reaktion som många upplevt. Klyftor på grund av ökat digitalt utanförskap hos delar av befolkningen har blivit synligt men det finns potential att möta problematiken genom medveten utveckling av digitala tjänster i kombination med ordinarie verksamhet. Förutom möjligheten att ta en ny roll, som arrangör av digitala aktiviteter, finns det behov av samordning av system och digitala plattformar. Slutsatsen är att cheferna ser demokrati som en stark gemensam värdering men förhållandet mellan det demokratiska uppdraget och teknologi är komplext. Kopplingen mellan teknologi och demokrati är inte entydig men det förekommer exempel på aktiviteter som uppfyller sambandet och dessa upplevs ha potential att utvecklas vidare.