Pedagogers syn på användning av högläsning i förskolan -En intervjustudie

Abstract

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur det arbetas med högläsning i förskolan. Studien syftar även till att ta reda på hur förskolepersonalen beskriver sitt arbete med högläsning och hur de ser på barns möjligheter till språkutveckling genom högläsning. Frågeställningen som ligger till grund för vår studie är följande 1. Hur beskriver pedagogerna sitt arbete med högläsning i förskolan? 2. Hur beskriver pedagogerna sin syn på högläsning i förskolan och effekterna av den? Metoden vi valt att arbeta med i studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. På tre olika förskolor har vi intervjuat och spelat in sex förskollärare för att få en så bred syn på högläsning som möjligt. Vi har valt litteracitet som teoretisk utgångspunkt eftersom litteracitet handlar om den sociala praktik som barn möter i olika läs och skrivsammanhang. Vi valde begrepp utifrån litteracitet som var relevanta när vi analyserade vårt resultat. Resultatet visar att syftet med högläsning kan variera. Syftet kan både vara att det ska vara språkutvecklande och användas för att arbeta mot målen i läroplanen eller att skapa en gemenskap bland barnen. Samtliga pedagoger har en positiv bild av högläsning och menar att det var ett bra verktyg för att främja lärandet och få syn på barns olika erfarenheter och kunskaper. Även om det framgår i våra intervjuer att pedagogerna anser att högläsningen är viktig var det inte alltid det skedde så som pedagogerna önskade. Flera av pedagogerna beskriver att spontan högläsning förekommer oftare än planerad högläsning och att den sällan följs upp. I resultatet framgår även hur pedagogerna tänker kring bokval, läsmiljö och barns delaktighet.