Kontroversiella frågor i samhällskunskap – relationers betydelse för undervisning

Abstract

Denna studie uppmärksammar hur lärare upplever och reflekterar över den verklighet de möter i sitt arbete med kontroversiella frågor. Studien har utformats med en hermeneutisk ansats med syfte att förstå och tolka den verklighet som lärare upplever vid hanteringen av kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisningen. Metodologiskt har studien använt sig av semistrukturerade interjuver med utgångspunkt från en tematisk intervjuguide. Totalt intervjuades åtta samhällskunskapslärare på högstadiet och gymnasiet, från Storstockholm och Storgöteborg och med variation i erfarenhet. Teoretiskt befinner sig studien inom forskningsområdet som inbegriper lärares begränsningar, strategier och förmågor i mötet med kontroversiella frågor i undervisningen. Studien har huvudsakligen tolkat lärarnas reflektioner utifrån ett induktivt tillvägagångssätt. Från denna induktiva tolkning framträdde fem teman, vilka var centrala för lärarna; 1) Relationer 2) Kontroversiella ämnens kontext 3) Skolan som arena för samtal 4) Lärarens professionella strategier och överväganden 5) Lärarens position och ovilja att tillskrivas något. En ytterligare ansats i studien var att analysera resultatet utifrån ett specifikt teoretiskt ramverk kring förmågor hämtat från tidigare forskning. Detta ramverk fokuserade på förmågor som viktiga aspekter för professionell hantering av kontroversiella frågor. Analysen visar att dessa förmågor tillskrivs olika vikt där det relationella har en överordnad funktion. Resultatet pekar på att relationer är av central betydelse för läraren när denne möter kontroversiella frågor i sin undervisning. Vidare kan det konstateras att det teoretiska ramverk kring förmågor som använts i studien är väl värt att vidareutveckla för vidare studier inom detta ämne och i svensk kontext. Denna vidareutveckling bör då ta riktning mot att ge större utrymme för relationer och även inkludera lärares förmåga att reflektera över elev-elev relationer samt förmågan att problematisera sin egen maktposition i relation till elevgruppen.