• English
    • svenska
  • English 
    • English
    • svenska
  • Login
View Item 
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Institute of Health and Care Sciences / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • View Item
  •   Home
  • Student essays / Studentuppsatser
  • Institute of Health and Care Sciences / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
  • View Item
JavaScript is disabled for your browser. Some features of this site may not work without it.

Triage på akutmottagningen – en litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter & strategier samt faktorer som påverkar processen

Triage in the Emergency Department – a literary review about nurses’ experiences, strategies, and factors which affects the process

Abstract
Bakgrund: På en akutmottagning bedrevs akutsjukvård och omhändertagande för patienter som inkommit på egen hand eller via ambulans. Bedömning och behandling utövades av olika sjukvårdsprofessioner där bland annat sjuksköterskor hade en central roll i första bedömningen. När ett stort antal patienter inkom samtidigt till en akutmottagning blev patientflödet högt vilket ledde till att tiden blev knapp och patienter fick vänta på att bli triagerade. Triage var ett strukturerat prioriteringssystem som användes vid bedömning och beslutsfattande gällande patienters prioritet utifrån det bedömda vårdbehovet. En kategori eller färg tilldelades patienter efter triageringen. Detta för att kunna fördela hur akut patienters tillstånd var och hur stort behov av att träffa en läkare de hade. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av triage samt hur faktorer och strategier kan påverka och användas vid triage på akutmottagningar. Metod: Studien var en litteraturöversikt med induktiv ansats där artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod analyserades. Resultat: Erfarenhet kunde bidra till trygghet för triagerande sjuksköterskor samtidigt som mindre erfarenhet visade sig vara en bidragande faktor för felaktig triagering. Stress till följd av högt patientflöde och personal- och tidsbrist påverkade triageprocessen negativt vilket kunde bidra till mindre patientsäkerhet. Strukturerade prioriteringssystem såsom Manchester Triage Scale och Emergency Severity Index upplevdes bidra till en förbättrad hantering och utövning vid triage. Även teamarbete vid triage upplevdes förenkla arbetet och bidra till mer patientsäkerhet. Slutsats: Individuella egenskaper och känslor hos sjuksköterskor såsom erfarenhet, kunskap och stress, samt yttre faktorer som exempelvis patientflöde, tids- och personalbrist och materiella resurser i enskilda rum påverkade triageringsprocessen för sjuksköterskor. Teamarbete och triagemodeller var viktiga hjälpmedel för stöttandet av beslutsfattning och utövandet av triage vid bedömning av patienter.
Degree
Student essay
URI
http://hdl.handle.net/2077/70394
Collections
  • Kandidatuppsatser / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa
View/Open
gupea_2077_70394_1.pdf (384.1Kb)
Date
2022-01-19
Author
Nilsson, Erina
Roos, Mathilda
Keywords
Sjuksköterska
Erfarenhet
Triage
Akutmottagning
Language
swe
Metadata
Show full item record

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV
 

 

Browse

All of DSpaceCommunities & CollectionsBy Issue DateAuthorsTitlesSubjectsThis CollectionBy Issue DateAuthorsTitlesSubjects

My Account

LoginRegister

DSpace software copyright © 2002-2016  DuraSpace
Contact Us | Send Feedback
Theme by 
Atmire NV