dc.contributor.author | Nilsson, Erina | |
dc.contributor.author | Roos, Mathilda | |
dc.date.accessioned | 2022-01-19T07:55:18Z | |
dc.date.available | 2022-01-19T07:55:18Z | |
dc.date.issued | 2022-01-19 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/70394 | |
dc.description.abstract | Bakgrund: På en akutmottagning bedrevs akutsjukvård och omhändertagande för patienter som inkommit på egen hand eller via ambulans. Bedömning och behandling utövades av olika sjukvårdsprofessioner där bland annat sjuksköterskor hade en central roll i första bedömningen. När ett stort antal patienter inkom samtidigt till en akutmottagning blev patientflödet högt vilket ledde till att tiden blev knapp och patienter fick vänta på att bli triagerade. Triage var ett strukturerat prioriteringssystem som användes vid bedömning och beslutsfattande gällande patienters prioritet utifrån det bedömda vårdbehovet. En kategori eller färg tilldelades patienter efter triageringen. Detta för att kunna fördela hur akut patienters tillstånd var och hur stort behov av att träffa en läkare de hade. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av triage samt hur faktorer och strategier kan påverka och användas vid triage på akutmottagningar. Metod: Studien var en litteraturöversikt med induktiv ansats där artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod analyserades. Resultat: Erfarenhet kunde bidra till trygghet för triagerande sjuksköterskor samtidigt som mindre erfarenhet visade sig vara en bidragande faktor för felaktig triagering. Stress till följd av högt patientflöde och personal- och tidsbrist påverkade triageprocessen negativt vilket kunde bidra till mindre patientsäkerhet. Strukturerade prioriteringssystem såsom Manchester Triage Scale och Emergency Severity Index upplevdes bidra till en förbättrad hantering och utövning vid triage. Även teamarbete vid triage upplevdes förenkla arbetet och bidra till mer patientsäkerhet. Slutsats: Individuella egenskaper och känslor hos sjuksköterskor såsom erfarenhet, kunskap och stress, samt yttre faktorer som exempelvis patientflöde, tids- och personalbrist och materiella resurser i enskilda rum påverkade triageringsprocessen för sjuksköterskor. Teamarbete och triagemodeller var viktiga hjälpmedel för stöttandet av beslutsfattning och utövandet av triage vid bedömning av patienter. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | Sjuksköterska | sv |
dc.subject | Erfarenhet | sv |
dc.subject | Triage | sv |
dc.subject | Akutmottagning | sv |
dc.title | Triage på akutmottagningen – en litteraturstudie om sjuksköterskors erfarenheter & strategier samt faktorer som påverkar processen | sv |
dc.title.alternative | Triage in the Emergency Department – a literary review about nurses’ experiences, strategies, and factors which affects the process | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Institute of Health and Care Sciences | |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för vårdvetenskap och hälsa | |
dc.type.degree | Student essay | |