Nyanser av en splittrad arbetarrörelse. Svensk arbetarpress rapportering av spartakistupproret januari 1919

Abstract

Studien som genomförts i denna uppsats tar sina utgångspunkter i den splittring som präglade den svenska arbetarrörelsen tiden runt det första världskriget. Denna splittring gav väg för kon- flikten mellan det ursprungliga socialdemokratiska moderpartiet och det nya utbrytarpartiet som antagit en vänstersocialistisk hållning. Studiens syfte har då varit att utifrån partiernas tid- ningsorgans rapportering av den då pågående revolutionen i Tyskland att uttyda nyanser av splittringarna i hemlandet Sverige och hur detta skildrar de interna splittringarna i arbetarrörel- sen. Undersökningen gjordes utifrån två arbetartidningar med motsatta sympatier som under- sökts för att få en tydligare bild av hur dessa splittringar fick utrymme i partiernas tryckta me- dium. Den övergripande frågan för studien är om och hur det går att utläsa nyanser av den splittring som tyckts prägla den svenska arbetarrörelsen i tidningarnas rapportering, med un- derfrågor som ämnar att besvara mer specifika frågor kring etnocentrism och ambivalens i tid- ningarna. Forskningsläget visar på att den ideologiska splittringen som uppstod i svensk arbe- tarrörelse ingick i den internationella tendensen av splittring inom arbetarrörelsen. Samt hur verkningarna i denna splittring kom att uppstå och senare leda till skilda läger men som båda hade gemensamma rötter vilket studien visar spår av. Det metodiska tillvägagångssättet har varit en komparativ studie mellan de två arbetartid- ningarna med en kvalitativ analys av materialet. Efter en bakgrund av situationen i främst Tysk- land före och under konflikten presenteras sedan tidningsmaterialet som studerats med invävd analys. Resultatet av denna analys blir att de två tidningarna har haft olika syn på skeendena i Tyskland i varierande utsträckning men att det finns belägg för en viss ambivalens och osäker- het i båda tidningarnas rapportering. Vilket leder till studiens slutsats om att den splittring som fanns inom arbetarrörelsen märks av i tidningarna men måste beskrivas som nyanserad då en viss ambivalens förekommer i båda tidningarna. Samtidigt som man kan ställa sig frågan om hur djupt denna splittring faktiskt gick inom partierna och i förlängningen tidningarna Arbetet och Norrskensflamman, i deras skildringar av spartakistupprorets slutliga nederlag i januari 1919.