Presumtionsreglernas vara eller icke vara. En studie om de föräldraskapspsrättsliga presumtionsreglernas relevans i dagens samhälle med utgångspunkt i grunden för reglerna samt principen om barnets bästa

Abstract

Ett barn som föds av kvinna som är gift med en man kommer direkt vid födseln få två rättsliga föräldrar. ”Pater est quem nuptiae demonstrant,” som i svensk rätt benämns som faderskapspresumtionen, härstammar från den romerska rätten och har varit gällande i svensk rätt i över 100 år. Från och med den 1 januari 2022 presumeras även föräldraskapet för den kvinna som är gift med den födande kvinnan. I början av 1900-talet var det av stor vikt om barn var ”äkta”, det vill säga födda inom äktenskapet eller ”oäkta” och således födda utanför äktenskapet. Nu för tiden är detta inte av lika stor vikt och förutom att olika regler rörande fastställande av rättsligt föräldraskap blir gällande fästs ingen särskild uppmärksamhet från samhällets sida huruvida modern är gift eller ogift. Syftet med uppsatsen är att ur ett barnperspektiv analysera om presumtionsreglerna är lämpliga i dagens samhälle med utgångspunkt i grunden för reglerna samt principen om barnets bästa. I relation till syftet utreds även huruvida presumtionen bör utvidgas och även omfatta samboförhållanden. I uppsatsen utreds bland annat grunden till presumtionsreglerna samt barnets intressen vid fastställande av rättsligt föräldraskap. En avslutande slutsats som dras i uppsatsen är att de föräldraskapsrättsliga presumtionsreglerna tenderar i vissa hänseenden att brista ur ett barnperspektiv.