"Förmånsbeskattning - dispositionsrätt eller åtnjutande? - En problematisering av förmånsbeskattning på grund av dispositionsrätt till egendom inom anställningsförhållanden i framförallt fåmansföretag."

Abstract

Uppsatsen handlar om förmånsbeskattning med anledning av dispositionsrätt till egendom. Att huvudregeln är att en förmån som erhålls på grund av tjänst ska beskattas följer av 11 kap. 1 § i inkomstskattelagen. Frågan om förmånsbeskattning ska ske endast vid faktiskt nyttjande eller redan vid möjligheten att disponera egendom inom ramen för en anställning har inte diskuterats i några förarbeten till lagstiftning. Det har däremot diskuterats i förarbetena till slopandet av stoppreglerna 1999 samt vid flera tillfällen varit uppe för diskussion i Högsta Förvaltningsdomstolen, senast i HFD 2011 ref. 55 I-II. Uppsatsens syfte är att utreda vad som gäller kring beskattning av dispositionsrätt. Utredningen görs genom en analys av hur HFD:s praxis förhåller sig till förarbeten respektive skatteverkets allmänna råd i frågan, eftersom det senare visar vilken effekt HFD:s praxis har haft på efterföljande rättsfall. Uppsatsens slutsats är att särskilt fåmansföretagare löper stor risk att förmånsbeskattas på grund av dispositionsrätt, med anledning av självkontraheringsmöjligheterna som finns i fåmansföretag. Beskattning av dispositionsrätt sker i regel för egendom som är särskilt lämplig för privat bruk, framför allt fritidshus och fritidsbåtar.