dc.description.abstract | Simundervisning är ett viktigt moment i skolan eftersom det kan förebygga
drunkningsolyckor i samhället. En lärare i ämnet Idrott och Hälsa bör vara väl medveten om
riskerna som finns med simundervisning, men också kunna överföra simkunskaper samt
livräddande moment till elever. Simundervisningen, tillsammans med friluftsliv och dans, har
visat sig utgöra endast 18 procent av idrottsundervisningen, istället prioriteras andra
aktiviteter. Det krävs fler insatser från samhällskrafter från olika håll så att fler elever når de
kunskapskrav som gäller simning. Den största påverkan på simundervisningen är tid,
utrymme och ekonomi. Dessutom påverkas simundervisningen av lärarens egna kunskaper
inom ämnet, samt prioriteringar och tolkningar av styrdokumenten. Syftet var att kartlägga
forskning kopplad till simundervisningen inom ramen för ämnet Idrott och Hälsa genom att
uppmärksamma läroplanstexter, lärarens tolkning och elevernas upplevelser som utgör de tre
arenorna. Formuleringsarenan, transformeringsarenan och realiseringsarenan. Ett systematiskt
urval av artiklarna relevanta till frågeställningarna genomfördes baserat på exklusions- och
inklusionskriterier och studiens syfte och frågeställningar. Resultaten som baserades på
internationell forskning indikerade på att simning bör stå mer konkret utskrivet i läroplanen
eftersom att det är ett livräddande moment i ämnet Idrott och Hälsa. Simundervisning är
komplext eftersom det skiljer sig från andra moment i Idrott och Hälsa där bland annat
ekonomi, tid och bullrig miljö sätter ramarna för undervisningen. Formativ kamratbedömning,
videoåterkoppling och individualisering var metoder läraren implementerade i undervisningen
som kunde gynna elevernas utveckling inom ämnet. Majoriteten av elever höll med om att
simning är ett viktigt moment i Idrott och Hälsa. | en_US |