ENGAGERANDE KOMMUNIKATION En fallstudie om asynkron och synkron kommunikation

Abstract

Syfte: Studiens syfte är att söka svar på om de olika kommunikationstyperna, asynkron och synkron, kan bidra till studenternas upplevda och faktiska förståelse, deras engagemang samt att studenterna i förlängningen når godkänt resultat. Studien behandlar en distanskurs vid Örebro universitet som kombinerar de båda kommunikationsformerna. Teori: Studien tar sin utgångspunkt i två teoretiska modeller för synkron och asynkron kommunikation, vilka visar graden av synkronicitet i förhållande till om det är ett kognitivt eller ett personligt deltagande. Det förra pekar i riktning av asynkron kommunikation och borgar för de mer fördelaktiga möjligheter till såväl bearbetning av som reflektion över den information en kurs eller ett lärtillfälle förmedlar. Det senare pekar i motsatt riktning mot synkron kommunikation och de mer fördelaktiga möjligheter för gemensam förståelse och motivation som erbjuds i ett mer synkront sammanhang. Detta kombineras med olika typer av lärande vilka ställs i förhållande till graden av synkronicitet. För den kvantitativa analysen utgörs den teoretiska problemramen av programteori. Den teoretiska tanken är att se kursen som är föremål för fallstudien som ett program, och därmed kunna applicera och pröva dessa teorier. Metod: Studiens design är fallstudiens, och det huvudsakliga datamaterialet bestod av en enkätundersökning till omkring 130 tidigare studenter. Enkätundersökningen kompletterats med intervjuer med såväl tre lärare som tre studenter. Tillsammans möjliggjorde detta för datatriangulering i analysarbetet. Intervjuerna analyserades genom tematisk analys. Resultaten från enkätundersökningen kvantifierades varefter en stiganalys genomfördes, vilket går ut på att stegvis utföra multipla regressionsanalyser, där flera samband kan prövas samtidigt. För den statistiska analysen av studien applicerades programteori. Resultat: Studien visar att den asynkrona kommunikationen bidrar till förståelse, och att den synkrona bidrar till kursresultat. Förståelsen har även betydelse för kursresultatet, och implicit har den synkrona kommunikationen även betydelse för förståelsen. Den synkrona kommunikationen har dels betydelse för engagemang, dels för motivation. Engagemanget såväl som motivationen, vid sidan av förståelsen, är också de mekanismer som triggas av kursen. Samfällt har de betydelse för den totala effekten, som också är beroende av kursresultatet som medierande faktor. Resultaten visar att studenterna föredrar asynkron kommunikation, men efterlyser även mer utav blended learning, utöver kursens heldagsträffar. Utfallet av studien visar att upp till 20 procent av studenterna genomförde kursen tillsammans med en eller flera andra studenter.