Kost eller läkemedel? En undersökning av insulinets intåg i den svenska diabetesbehandlingen
Sammanfattning
I den här uppsatsen studeras hur skiftet från kost- till insulinbehandling vid diabetes behandlades av den svenska läkarkåren. Innan insulinet upptäcktes behandlades diabetes med hjälp av olika dietetiska föreskrifter men i och med insulinet kom dessa kostråd så småningom att bli överflödiga. Mer precist undersöks, med hjälp av en kvalitativ textanalys där de medicinska tidskrifterna Hygiea och Svenska läkartidningen studerats, den svenska läkarkårens inställning till insulinet, hur kostråden börjar släppas och kolhydrater inkorporeras i den tidigare kolhydratrestriktiva dieten, under perioden 1923–1938.
Studien visar att även om den svenska läkarkåren var positiva till insulinet när det kom, och snabbt accepterade det på ett teoretiskt plan, dröjde det innan de började lämna den gamla behandlingskulturen med kostråd. Under undersökningsperioden går det att se hur läkare blir mindre och mindre strikta med kosten och börjar tillåta mer kolhydrater. Med hjälp av Thomas Kuhns teori om vetenskapliga revolutioner och paradigmskiften kan man säga att diabetesbehandlingen vid tiden för den här undersökningen befinner sig mitt i ett paradigmskifte: från ett gammalt behandlingsparadigm där kost har den centrala rollen, till ett nytt där insulinet är i fokus. Precis när undersökningen slutar visar sig de första tecknen på övergången till det nya paradigmet. Vidare går det med hjälp av Andrew Abbotts professionsteori att dra slutsatsen att insulinets intåg gör att kosten underordnas insulinet som behandlingsmetod.
Examinationsnivå
Student essay