dc.contributor.author | Touam, Meriam | |
dc.contributor.author | Ibrahim, Zeinab | |
dc.date.accessioned | 2022-06-16T08:46:17Z | |
dc.date.available | 2022-06-16T08:46:17Z | |
dc.date.issued | 2022-06-16 | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/72034 | |
dc.description.abstract | Bakgrund Arbetsterapeutens roll är viktig för att möjliggöra aktivitet och social delaktighet genom
att uppmuntra personer med psykossjukdom att upprätthålla tidigare aktiviteter och hitta
nya intressen. Arbetsterapeuten undersöker tillsammans med personen de
samhällsresurser som finns och som bidrar till aktivitet för att möjliggöra aktivitet och
delaktighet i samhället efter behandling. Det finns ett behov av att tillämpa tidiga
insatser för unga vuxna med psykos, för att förhindra utveckling av symtom i senare
ålder. Tidigare insatser reducerar risken att förlora sitt sociala sammanhang och sin roll i
samhället.
Syfte Syftet är att belysa arbetsterapeuters erfarenheter av hur tidiga insatser främjar social
delaktighet och aktivitet för unga vuxna med psykossjukdom.
Metod Studiens gjordes genom en kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade
intervjuer genomfördes med sex yrkesverksamma arbetsterapeuter med erfarenhet av
unga vuxna mellan 18–30 år med psykossjukdom. Data analyserades med kvalitativ
innehållsanalys.
Resultat Ur analysen framkom följande tre kategorier som beskrev deltagarnas erfarenheter av
hur tidiga insatser främjar social delaktighet och aktivitet för unga vuxna med
psykossjukdom. “Aktiv vardag”, “Finna gemenskap trots utanförskap” och “Ökade
möjligheter till att delta i arbetslivet”.
Slutsats Studiens resultat visar på att ha en aktiv vardag i någon form av meningsfull aktivitet är
en förutsättning för att unga vuxna med psykossjukdom ska kunna fullfölja rutiner och
klara av att ha en fungerande vardag. Det finns ett behov av att delta i sociala
sammanhang med personer i liknande situation eftersom det kunde möjliggöra
gemenskap trots stigmatiseringen kring psykossjukdom och upplevelse av utanförskap.
Genom att befinna sig på en arbetsplats för att träna på att bibehålla eller utveckla sina
förmågor kunde den sociala interaktionen komma naturligt. | en_US |
dc.language.iso | swe | en_US |
dc.subject | Arbetsterapi, tidiga insatser, unga vuxna, social delaktighet, aktivitet, psykossjukdom | en_US |
dc.title | SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI ARBETSTERAPI ARBETSTERAPEUTERS ERFARENHETER AV HUR TIDIGA INSATSER FRÄMJAR SOCIAL DELAKTIGHET OCH AKTIVITET FÖR UNGA VUXNA MED PSYKOSSJUKDOM | en_US |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | Medicine | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi | swe |
dc.contributor.department | Gothenburg University/Institute of Neuroscience and Physiology | en |
dc.type.degree | Student essay | |