Arbetstidsförkortning med bibehållen lön ur ett arbetstagarperspektiv Sex timmars arbetsdag eller fyra dagars arbetsvecka?

Abstract

Syftet med denna explorativa tvärsnittsstudie var att undersöka arbetstagares inställning till arbetstidsförkortning med bibehållen lön, samt vilken typ av arbetstidsförkortning som föredrogs; sex timmars arbetsdag eller fyra dagars arbetsvecka. Vidare undersöktes faktorerna pendlingstid och familjesituation och om dessa har betydelse för vilken arbetstidsförkortning som föredrogs. Slutligen undersökte studien arbetstagarnas inställning till hur de tror att arbetstidsförkortning kan påverka faktorer i deras arbetsliv respektive privatliv. Forskning som jämför de två typerna och undersöker varför den ena arbetstidsförkortningen skulle föredras framför den andra, gick inte att finna inom forskningsområdet. Med denna studie önskade vi därmed bredda kunskapsläget och föra forskningen gällande arbetstidsförkortning vidare. I studien deltog 278 arbetstagare (223 kvinnor, 54 män, och 1 annan). Samtliga deltagare besvarade en digital enkät som innehöll frågor och påståenden relaterade till syftet. Studiens empiriska material samlades in via ett kvantitativt enkätformulär. Data analyserades med hjälp av oberoende t-test och χ2-test. Av enkätresultatet framgick det att nästan alla deltagare var intresserade av arbetstidsförkortning med bibehållen lön, och fyra dagars arbetsvecka var den arbetstidsförkortning som föredrogs. Resultatet visade på en signifikant skillnad mellan familjesituation och val av arbetstidsförkortning, där sex timmars arbetsdag föredrogs av de med barn under tio år. Vi fann en signifikant skillnad mellan män och kvinnor som visade på att kvinnor i högre utsträckning än män anser att arbetstidsförkortning skulle skapa bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. Konsekvenser av arbetstidsförkortningar är övervägande positiva för arbetstagare. Båda alternativen bidrar till att skapa bättre balans mellan arbetsliv och privatliv medan sex timmars arbetsdag är den som förespråkas i syfte att främja jämställdhet. Frågan kring arbetstidsförkortning är komplex och kommer kanske inte passa alla människor, yrken eller branscher. I takt med att arbetsmarknaden förändras är det av betydelse för företagens fortsatta överlevnad att de förstår vikten av att erbjuda ett flexibelt och individanpassat arbetstidsupplägg, speciellt då arbetstidsförkortning framför allt efterfrågas av yngre generationer. Vi lever onekligen i ett arbetarsamhälle då majoriteten av vår vakna tid läggs på förvärvsarbete, aktiviteter relaterade till arbete samt tid att ta sig till och från arbetet. Hade det varit önskvärt att jobba färre timmar om dagen, eller till och med färre dagar i veckan, och i stället lägga dessa timmar på din familj, hälsa och fritid? Kraven är stora både på arbetet och privat och för många är det svårt att få livspusslet att gå ihop (Danielsson & Zakrisson, 2019; Hjärnfonden 2017). I en svensk undersökning som tittade på utvecklingen i Sverige mellan år 1982–2005 gällande livskvalitet framgick det att även om arbetsförhållanden och ekonomi blivit bättre hade upplevelsen kring stress, familjeliv och mänskliga relationer blivit sämre (Sanne, 2007). Kopplingen mellan arbetstidsförkortning och ökad produktivitet är stark och historiskt har ökad produktivitet generellt lett till arbetstidsförkortning (Gyllensten m.fl., 2017). J M Keynes, en av 1900-talets mest kända ekonomer, förutspådde att eftersom produktionen ständigt ökar skulle hans barnbarn inte behöva arbeta i lika stor utsträckning. Trenden med att implementera arbetstidsförkortning vid ökad produktion har dock avstannat och ekonomisk tillväxt har blivit politikens primära fokus i samhället (Sanne, 2007). Antalet timmar vi arbetar på en dag har varit med oss i över 100 år, och 40 timmars arbetsveckan i snart 50 år (Sanne, 1995). Kågeson (2017) menar att det arbetstidsupplägg vi har idag mäts efter en manlig måttstock som kvinnor förväntas leva upp till och han argumenterar för att en arbetstidsförkortning med bibehållen lön skulle främja jämställdhet. Det skulle stärka kvinnans ställning på arbetsmarknaden samt bidra till en jämnare fördelning mellan parterna gällande föräldraskapet. Arbetstidsförkortning med bibehållen lön är ett koncept som fått mer uppmärksamhet det senaste decenniet. En ökad andel organisationer, både nationellt och internationellt, har genomfört denna arbetstidsförändring med övervägande positiva utfall. Då sex timmars arbetsdag är det som främst genomförts nationellt, är en fyra dagars arbetsvecka det som genomförts internationellt (Gyllensten m.fl., 2017; Haraldsson & Kellam, 2021). Vi finner ingen tidigare forskning kring varför den ena föredras framför den andra och vi har heller inte hittat tidigare forskning som jämför de två alternativen med varandra. Denna kunskapslucka är värd att undersöka då vi tror att det kan finnas en möjlig preferens för det ena alternativet framför det andra beroende på hur arbetstagares familjesituation och pendlingstid ser ut. Vi tror att arbetstagare med småbarn möjligen skulle föredra sex timmars arbetsdag för att få livspusslet att gå ihop. Vidare kan vi tänka oss att arbetstagare med längre pendlingstid skulle föredra fyra dagars arbetsvecka för att minska sin totala pendlingstid. När vi i denna uppsats använder begreppet arbetstidsförkortning handlar det alltid om arbetstidsförkortning med bibehållen lön.