| dc.description.abstract | Denna rapport ger en systematisk översikt av studier som använt objektiva, tekniska mätmetoder för att belysa hur anställda med kontorsarbete fördelar sin arbetstid mellan olika fysiska aktiviteter (sitta, stå och gå) eller intensiteter (stillasittande, lätt, måttlig-hög fysisk aktivitet). Översikten syftar också till att identifiera organisatoriska faktorer som påverkar den fysiska (in)aktiviteten.
Totalt identifierade vi 26 studier, omfattande 2812 kontorsarbetare, som redovisade tiden i sittande, stående och gående under arbetet, oftast mätt med en accelerometer placerad på låret. En meta-analys av dessa studier visar att arbetstiden dominerades av sittande (i genomsnitt 70,3 %). Den resterande tiden fördelades mellan stående (21,4 %) och gående (8,2 %) (Figur 1). En separat meta-analys av studier som rapporterade data om hur de anställda växlade mellan aktiviteter visade att 39,3 % av arbetstiden ackumulerades i oavbrutna perioder om mer än 30 minuter i sträck. Det var stor spridning i studiernas resultat, både mellan studier – från 53 % till 79 % tid i sittande – och inom studierna. Standardavvikelsen i sittande mellan deltagare var i genomsnitt 15,8 %tid. Spridningen mellan studier kan i viss mån bero på individfaktorer då studier av äldre populationer visade mindre genomsnittstid i sittande. Däremot visade andelen av kvinnor i enskilda studier inget tydligt samband med fysisk (in)aktivitet. Spridningen kan även till viss del förklaras av att olika typer av accelerometrar använts i olika populationer av ”kontorsarbetare”, och att data hade analyserats med olika metoder. Dock bedömer vi att spridningen till största delen kan förklaras av att ”kontorsarbetare” inte är en homogen grupp när det gäller aktivitetsmönster. Framtida studier bör därför bättre beskriva vad deltagarna faktiskt gör i sitt arbete.
Vi identifierade totalt 11 studier, omfattande 1165 deltagare, som rapporterade data om stillasittande, lätt och måttlig-hög intensitet vid kontorsarbete. Intensiteten beräknades från rörelser (”counts” i den engelskspråkiga litteraturen), som mättes med en accelerometer fäst vid midjan eller på höften. De sammanvägda resultaten visar att arbetstiden dominerades av stillasittande (75,4 %) med resterande tiden fördelad mellan 20,1 % med lätt intensitet och 4,5 % med måttlig-hög intensitet (Figur 1). Stillasittande i perioder om minst 30 minuter i sträck utgjorde 26,4 % av arbetstiden. Spridningen av intensitet mellan studierna var stor, exempelvis från 63 % till 86 %tid i stillasittande. Standardavvikelsen mellan deltagare inom en studie var i samma storleksordning som för aktivitetsstudier: 11,0 %tid. Spridningen mellan studierna kan till viss del förklaras av olika val av accelerometer, att forskarna placerat accelerometern antingen på höften eller vid midjan, och att data analyserats på olika sätt. Dock gör vi bedömningen att skillnaden mellan studier till största delen beror på att deltagarna haft olika arbetsuppgifter.
Sammantaget tyder resultaten på att ”kontorsarbete” överlag innebär att man sitter (eller är stillasittande) något för mycket och står (eller har lätt fysisk aktivitet) något för litet jämfört med aktuella rekommendationer, exempelvis från Europeiska arbetsmiljöbyrån, EU-OSHA. Andelen tid i gående ligger nära rekommendationen men intensiteten är sannolikt otillräcklig för att ge tydliga hälsoeffekter.
Totalt identifierade vi 35 studier som undersökte faktorer i organisationen med ett inflytande på den fysiska (in)aktiviteten. De flesta studierna utvärderade enstaka interventioner i arbetsmiljön, exempelvis betydelsen av att införa höj- och sänkbara arbetsstationer eller att flytta till aktivitetsbaserade kontor. Andra interventioner var mer komplexa och riktades både mot hur arbetet organiserades, den fysiska arbetsmiljön och individens egen insats, exempelvis träning på fritiden. Kontrollerade studier fann att höj- och sänkbara arbetsstationer var ett effektivt sätt att på kort sikt betydligt minska tiden i sittande och öka den i stående. Mer omfattande insatser på flera nivåer hade tydliga effekter i form av minskat sittande eller flera växlingar mellan sitta och stå. Samtidigt avtog effekterna av interventionerna med tiden. Vi bedömer att det saknas tillräckligt underlag för att säkert fastställa om höj- och sänkbara arbetsstationer minskar sittandet på lång sikt. Studierna om aktivitetsbaserade kontor visade ingen tydlig effekt på sittande, men tiden i fysisk aktivitet tycktes öka något efter flytt från traditionella kontor. Resultaten pekar också på att arbetsuppgifterna har avgörande betydelse för den fysiska aktiviteten.
Forskning som jämför effektiviteten av olika typer av interventioner som syftar till att få ner tiden i sittande för de flesta med kontorsarbete är angelägen eftersom rapporten visar att arbetet ofta överskrider de rekommendationer som EU-OSHA formulerat. Särskilt angelägen är forskning om hur det temporala mönstret av sittande kan påverkas, dvs. hur det totala sittandet kan brytas upp i kortare perioder utan att det påverkar arbetsprestationen negativt. Interventioner på en organisatorisk nivå är sannolikt mest effektiva, dvs. interventioner som gäller alla anställda, och som fungerar utan att det går att ”komma undan”. Ett exempel är att bygga arbetsplatsen så att rörelse blir en naturlig del av kontorsarbetet. Samtidigt finns det förvånansvärt få studier som med objektiva mätningar undersökt betydelsen av arbetsuppgifter, arbetskrav och social arbetsmiljö för fysisk (in)aktivitet och i förlängning vilket inflytande detta har på hälsan.
Arbetet är endast en del av hela livet. Det är okänt vilka förändringar i det totala sittandet över hela dygnet som man kan uppnå genom att påverka förhållanden i arbetet, och om förändringar i fysisk aktivitet/intensitet under arbetstiden har effekter även på fritiden. Särskilt vanskligt blir det att skilja på aktiviteten i arbete och icke-arbete när personen inte har en given arbetsplats. Det är en utmaning för framtida forskning att förstå arbetets roll i en så pass sammanvävd verklighet. En viktig fråga i framtidens – kanske förändrade – kontorsarbete är hur hybridarbete, dvs. arbete som både sker hemma och på arbetsplatsen, kan konstrueras så att den anställda får en hälsofrämjande arbetsmiljö på båda ställena.
Resultaten från denna systematiska översikt tyder på att kontorsarbetare i genomsnitt sitter något för mycket, står något för litet och har ungefär ”rätt” andel tid i rörelse jämfört med rekommendationer från EU-OSHA. Hur den totala kompositionen av fysisk (in)aktivitet ser ut över en dag varierar både mellan deltagare inom en studie och mellan olika studier, och hur (in)aktiviteten fördelas över tid inom och mellan dagar för den enskilde är i stort sett okänt. Den stora spridningen mellan studier kan inte tydligt förklaras av faktorer som kön eller ålder. Även om spridningen till viss del kan förklaras av enskilda studiers specifika val av accelerometertyp och analysförfarande bedömer vi att den fram för allt beror på att ”kontorsarbete” beskriver ganska olika arbetsuppgifter. Arbetsplatsen och arbetsmiljön ger därför olika förutsättningar för att påverka fysisk (in)aktivitet. Den befintliga forskningen ger även en fingervisning om vilka interventioner som kan tänkas vara effektiva i detta. Forskningen inom området behöver utvecklas, dels genom fler interventionsstudier riktade mot faktorer i organisationen som kan påverka fysisk (in)aktivitet, dels genom longitudinella studier som undersöker hur hälsan påverkas av fysisk (in)aktivitet, både under och efter arbetsdagen. Sådan kunskap kan ligga till grund för att utveckla evidensbaserade riktlinjer och rekommendationer kring fysisk (in)aktivitet i arbetslivet, som också tar hänsyn till aktiviteten under fritiden. | en_US |
