Komplexiteten i att arbeta med flerspråkighet i förskolan. - En livsvärldsfenomenologisk studie.
dc.contributor.author | Martin, Lisa | |
dc.contributor.author | Strömberg, Malin | |
dc.contributor.author | Hjertberg, Elin | |
dc.date.accessioned | 2022-10-31T10:15:37Z | |
dc.date.available | 2022-10-31T10:15:37Z | |
dc.date.issued | 2021 | |
dc.identifier.uri | https://hdl.handle.net/2077/74032 | |
dc.description.abstract | Skolverket (2021) har skrivit råd och rekommendationer om hur förskollärare kan arbeta med barns flerspråkighet men dessa är inte obligatoriska utan ses mer som en hjälp på vägen. Därför vill vi utifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats intervjua förskollärare via zoom som metod. Syftet med studien blir därför att genom intervjuer med förskollärare studera deras erfarenheter och upplevelser av att arbeta med barns flerspråkighet i verksamheten. Studiens frågeställningar är således: Vilka erfarenheter och upplevelser har förskollärare av stöd kring arbetet med barns flerspråkighet i förskolan? Vilka pedagogiska strategier lyfter förskollärare att de använder i arbetet med barns flerspråkighet i förskolan? Vilka utmaningar och möjligheter i arbetet med barns flerspråkighet lyfter förskollärare? Resultatet i studien visar på komplexiteten med att arbeta med barns flerspråkighet i förskolan. När det kommer till erfarenheter och upplevelser av stöd framkommer det i vår studie att förskollärarna använder sig av tolk som stöd och upplever att detta stöd inte är tillräckligt. Förskollärarna önskar även att få tillgång till hemspråkslärare igen då flera av dem säger att det stödet har försvunnit från verksamheten. I studien framkommer det att förskollärare både ska möjliggöra för de flerspråkiga barnen att utveckla sina hemspråk samtidigt som de ska möjliggöra för de flerspråkiga barnen att utveckla det svenska språket. I resultatet blir det tydligt att förskollärarna använder sig av AKK och TAKK som pedagogiska strategier i arbetet med barns flerspråkighet vilket de baserar på beprövad erfarenhet. Det framkommer också att det är brist på kompetensutveckling och fortbildning i förskolan vilket leder till upplevelser av oförmögenhet och osäkerhet i arbetet med barns flerspråkighet. En möjlighet som framkommer i vår studie är arbetet med människors olikheter vilket förskollärarna menar ingår i förskolans uppdrag. | en_US |
dc.language.iso | swe | en_US |
dc.subject | lerspråkighet | en_US |
dc.subject | hemspråk | en_US |
dc.subject | AKK | en_US |
dc.subject | TAKK | en_US |
dc.subject | pedagogiska | en_US |
dc.subject | strategier | en_US |
dc.subject | kompetensutveckling | en_US |
dc.subject | fortbildning | en_US |
dc.subject | livsvärldsfenomenologi | en_US |
dc.subject | intervjuer | en_US |
dc.subject | tolk | en_US |
dc.subject | hemspråkslärare | en_US |
dc.subject | olikheter | en_US |
dc.subject | empatiska förmågor | en_US |
dc.subject | förskollärare | en_US |
dc.subject | förskola | en_US |
dc.subject | beprövad erfarenhet | en_US |
dc.title | Komplexiteten i att arbeta med flerspråkighet i förskolan. - En livsvärldsfenomenologisk studie. | en_US |
dc.type | Text | en_US |