Vi Vandrar Vidare - En studie om samhällets syn gentemot luffarna
Abstract
Luffaren är en figur som idag antingen betraktas utifrån ett romantiserat skimmer eller som en lättjefull och ovårdad individ. Kanske ser man Astrid Lindgrens Paradis-Oskar framför sig eller någon slags tragisk trashank.
Men hur fick vi de föreställningar som vi idag har gentemot luffare? Hur såg synsättet egentligen ut under den tidsperiod då luffarna fortfarande vandrade på Sveriges landsvägar? Och kom synsätten att förändrades genom decennierna?
Frågor likt dessa har varit den här uppsatsens syfte att besvara. Det har den försökt att göra genom att studera samhällets allmänna synsätt gentemot luffare under det som ibland kallas för luffarepoken. Denna epok har avgränsats mellan 1885 – då den nya lösdriverilagen infördes – och andra världskrigets början 1939, då luffarkåren alltmer började uttunnas till förmån för det framväxande välfärdssamhället. Därefter har epoken delats in i två separata perioder. Den första perioden sträcker sig från 1885 fram till det första världskrigets utbrott 1914, den andra perioden innefattar mellankrigstidsperioden 1918 till 1939.
Upplägget för uppsatsens analys har därefter varit att jämföra dessa två perioder med varandra. Vad har förändrats i samhällets synsätt gentemot luffarna? Vad består över tid?
Denna analys har jag gjort genom att dela in källmaterialet i tre källnivåer som representerar tre olika befolkningsskikt och som i denna uppsats anses utgöra den allmänna samhällssynen. Myndighetsmaterial representerar maktens synsätt gentemot luffarna. Folkminnesmaterialet representerar det folkliga och lantliga synsättet. Och tidningsmaterialet representerar det urbana och borgerliga perspektivet.
Detta har sammantaget gjort att jag kunnat analysera vilka diskurser som överskrider de olika källnivåerna och vilka som överlever mellan de två tidsperioderna. Den bild som i slutändan består och överskrider både tidsperioderna och källnivåerna är luffaren som en ambulerande och marginaliserad individ, brytande mot normer likt arbetsplikt och bofasthet, och som står utanför samhällsgemenskapen. Denna bild av luffaren råder under alla tidsperioder. På 1920-talet börjar dessutom bilden av luffaren som en särpräglad och originell individ sprida sig utanför folkminnesmaterialet och kunna skymtas också i exempelvis tidningar genom ett sorts framväxande nostalgiskt perspektiv. Dessa två bilder av luffaren blir de som i huvudsak överlever luffarepoken fram till idag.
Degree
Student essay