dc.contributor.author | Henricsson, Anders | |
dc.date.accessioned | 2008-01-24T10:50:02Z | |
dc.date.available | 2008-01-24T10:50:02Z | |
dc.date.issued | 2008-01-24T10:50:02Z | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/9452 | |
dc.description.abstract | Studien belyser fenomenet lågpresterande chefer i större organisationer.
Den har två frågeställningar:
A: Hur bör organisationer möta lågpresterande chefer?
B: Hur möter organisationer lågpresterande chefer?
A studeras i första hand teoretiskt genom den litteratur som finns i ämnet.
B belyses genom egna intervjuer om erfarenheten hos några stora företag eller organisationer.
Datainsamlingsmetoden har varit kvalitativa intervjuer och som analysinstrument har Hertzbergs version av Critical Incident-metoden använts.
Litteraturstudien resulterade i följande hypoteser:
• De chefer som lågpresterar i förhållande till de sex företagskulturella målen och inte heller klarar att leverera resultat är på väg att bli eller är redan uppsagda.
• De chefer som lågpresterar på något av de sex målen gällande företagskultur men klarar att leverera resultat finns kvar inom organisationen och är då föremål för åtgärder som utbildning, omplacering eller liknande.
• Organisationers förväntningar på en chef är samstämmiga med de sex egenskaperna gällande företagskultur som den goda ledaren ska ha för att anses vara en god ledare samt en sjunde förväntan om kompetens och förmåga att leverera resultat. De brister som jag kommer att finna kommer att beröra eller gälla någon av dessa sju.
Utifrån intervjustudien kunde bara den sista hypotesen bekräftas.
Intervjustudien gav flera intressanta svar på hur organisationer möter lågpresterande chefer. Bland annat såg man Rekrytering, Utbildning/coachning och Omplacering som viktiga strategier för att undvika lågpresterande chefer. När det gäller förändringar på sikt sågs möjligheten att få bort prestigen med chefsjobb som en viktig del samt att alla chefsjobb borde vara på 3-årsperioder. Framförallt skulle det kunna skapa förutsättningar för att minimera risken att rekrytera en dålig chef som man upplever att man inte blir av med. Men också för att det skapar utrymme för en bättre anpassning efter individers livssituation.
Nyckelord:
Ledarskap
Förväntningar på chef, ledare
Critical Incident-metoden
Lågpresterande chefer
Högpresterande chefer | en |
dc.language.iso | swe | en |
dc.subject | Ledarskap | en |
dc.subject | Förväntningar på chef | en |
dc.subject | ledare | en |
dc.subject | critical Incident-metoden | en |
dc.subject | Lågpresterande chefer | en |
dc.subject | hög presterande chefer | en |
dc.title | Vad gör man med en lågpresterande chef | en |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | D | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Programmet för personal- och arbetslivsfrågor | swe |
dc.type.degree | Student essay | |