Svensk kod för bolagsstyrning - effekter på den interna kontrollen

Abstract

Bakgrund och syfte: Under senare år har frågor kring bolagsstyrning tilldragit sig uppmärksamhet såväl internationellt som nationellt med bakgrund av ett antal stora företagsskandaler som skakat världen. Debatten kring svensk bolagsstyrning har också aktualiserats under senare år och då till stor del handlat om bristande intern kontroll vid företagsskandaler såsom i Skandia och Prosolvia. I slutet av 2004 presenterades Svensk kod för bolagsstyrning som började gälla den 1 juli 2005 för de drygt 100 svenska börsnoterade bolagen med ett marknadsvärde på över 3 miljarder kronor. Från och med halvårsskiftet 2008 kommer EU att införa högre krav på svensk bolagsstyrning vilket innebär att även mindre börsnoterade företag ska omfattas av koden. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med intern kontroll har påverkats i de företag som idag omfattas av och tillämpar koden fullt ut. Metod: För att få en så fullständig bild som möjligt och för att kunna uppfylla vårt syfte har vi valt att kombinera kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har genomfört intervjuer med sex sakkunniga i ämnet för att få djupare kunskap och förståelse för ämnet. Utöver det har vi gjort en webbenkätundersökning som skickades till alla de svenska börsföretag som idag tillämpar koden. Resultat: • Två områden har inte fått fullt genomslag i svenska företag; dels värdeomdömet av den interna kontrollen och dels principen ”följ eller förklara”. • Den ökade kontrollen som koden innebär går inte hand i hand med svensk bolagsstyrningskultur som innebär decentralisering och eget ansvar. • Ambitionsnivån hos företagen beror ofta på hur ägarstrukturen ser ut. • Kontrollstrukturen påverkas mest genom att koden tydliggör styrelsens ansvar vilket sedan påverkar hur resten av den interna kontrollen organiseras • Transparensen har ökat genom den interna kontrollrapport som numera bifogas i årsredovisningen men på grund av få avvikelser och ett standardiserat utseende har informationsassymetrin inte minskat mer än måttligt. • Granskning av oberoende part skulle ge koden en större genomslagskraft och göra rapporteringen mer intressant för marknaden. • Debatten och det nyväckta intresset kring frågor om bolagsstyrning och intern kontroll leder till en förbättrad styrning i svenska företag. • En praxis för vad ”god intern kontroll” innebär kommer så småningom att utarbetas på liknande sätt som det idag finns en ”god redovisningssed”.