Frivilliga personalupplysningar. Skiljer sig upplysningarna som lämnas i årsredovisningen gentemot dem som lämnas på hemsidan?
Abstract
Bakgrund och problemdiskussion: Den traditionella redovisningen tillgodoser inte intressentens
informationsbehov då aktivering av humankapital inte är möjligt. Företagen kompenserar
bristen på värdering av humankapital i de finansiella rapporterna genom att lämna flertalet
frivilliga upplysningar om personalen i sina årsredovisningar. Tidigare studier har valt att
fokusera på rapporteringen av personalupplysningar i årsredovisningarna. Idag utgör bolagens
hemsida det största mediet. Att enbart studera årsredovisningar kan därför tänkas ge en bristfällig
bild av den information som bolagen faktiskt kommunicerar ut till sina intressenter.
Syfte: Uppsatsens primära syfte är att urskilja om upplysningar om humankapital, vad gäller
slag och mängd, skiljer sig åt mellan företagens årsredovisningar och deras hemsidor.
Avgränsningar: Samtliga tvingande upplysningar har exkluderats i studien.
Metod: I uppsatsen har totalt 14 företag i industri- och materialbranschens årsredovisningar
och hemsidor studerats. För att kunna kvantifiera informationen har en innehållsanalys gjorts.
Utifrån observationerna har en analys gjorts med hjälp av statistiska modeller. Förhållandet
mellan kommunikationsmedlem har även sammanställts i en indextabell.
Slutsatser: Studien visar att bolagen lämnar i stort sett lika mycket frivilliga upplysningar om
sin personal i årsredovisningen som på hemsidan. Upplysningarnas slag skiljer sig däremot
mellan medierna. Upplysningarna på hemsidan överensstämmer mest med de upplysningar
som lämnas i de icke-reviderade delarna av årsredovisningen. Vidare visar undersökningen att
det finns skillnader mellan industri- och materialbranschen samt att frivilliga personalupplysningar
på hemsidan främst riktar sig till nuvarande och blivande anställda.
Förslag till vidare forskning: Ett förslag till fortsatta studier är ta fram ett policydokument
för redovisning av frivilliga personalupplysningar. Dokumentet skulle ha för avsikt att öka
jämförbarheten mellan företagen. Efter att policydokumentet utformas skulle detta kunna
testas på ett antal SME:s, samtidigt som analytiker- och en ägartestpanel, fick uttala sig om
fördelarna och nackdelarna med dokumentet.
Degree
Student essay
View/ Open
Date
2008-02-27Author
Hervéus, Lina
Jäderberg, Ylva
Vahlberg, Karin
Series/Report no.
Externredovisning och företagsanalys
07-08-44M
Language
swe