Frivilliga personalupplysningar. Skiljer sig upplysningarna som lämnas i årsredovisningen gentemot dem som lämnas på hemsidan?

Abstract

Bakgrund och problemdiskussion: Den traditionella redovisningen tillgodoser inte intressentens informationsbehov då aktivering av humankapital inte är möjligt. Företagen kompenserar bristen på värdering av humankapital i de finansiella rapporterna genom att lämna flertalet frivilliga upplysningar om personalen i sina årsredovisningar. Tidigare studier har valt att fokusera på rapporteringen av personalupplysningar i årsredovisningarna. Idag utgör bolagens hemsida det största mediet. Att enbart studera årsredovisningar kan därför tänkas ge en bristfällig bild av den information som bolagen faktiskt kommunicerar ut till sina intressenter. Syfte: Uppsatsens primära syfte är att urskilja om upplysningar om humankapital, vad gäller slag och mängd, skiljer sig åt mellan företagens årsredovisningar och deras hemsidor. Avgränsningar: Samtliga tvingande upplysningar har exkluderats i studien. Metod: I uppsatsen har totalt 14 företag i industri- och materialbranschens årsredovisningar och hemsidor studerats. För att kunna kvantifiera informationen har en innehållsanalys gjorts. Utifrån observationerna har en analys gjorts med hjälp av statistiska modeller. Förhållandet mellan kommunikationsmedlem har även sammanställts i en indextabell. Slutsatser: Studien visar att bolagen lämnar i stort sett lika mycket frivilliga upplysningar om sin personal i årsredovisningen som på hemsidan. Upplysningarnas slag skiljer sig däremot mellan medierna. Upplysningarna på hemsidan överensstämmer mest med de upplysningar som lämnas i de icke-reviderade delarna av årsredovisningen. Vidare visar undersökningen att det finns skillnader mellan industri- och materialbranschen samt att frivilliga personalupplysningar på hemsidan främst riktar sig till nuvarande och blivande anställda. Förslag till vidare forskning: Ett förslag till fortsatta studier är ta fram ett policydokument för redovisning av frivilliga personalupplysningar. Dokumentet skulle ha för avsikt att öka jämförbarheten mellan företagen. Efter att policydokumentet utformas skulle detta kunna testas på ett antal SME:s, samtidigt som analytiker- och en ägartestpanel, fick uttala sig om fördelarna och nackdelarna med dokumentet.