Betydelsen av ekonomisk argumentation och analys i svensk konkurrensrätt

Abstract

Konkurrensrätt utgör ett svårdefinierat rättsområde. En av de grundläggande orsakerna till detta är att rättsområdet bygger på en ovanligt blandning av juridik och nationalekonomi. Denna uppsats undersöker samspelet mellan dessa två akademiska inriktningar utifrån frågeställningen ”hur stor betydelse har ekonomisk analys och argumentation inom svensk konkurrensrätt?” Frågeställningen undersöks och analyseras på grundval av intervjuer med sju personer verksamma på det svenska konkurrensrättsområdet. Intervjupersonerna består av ekonomer respektive jurister från domstolsväsendet, Konkurrensverket och privata advokatbyråer. Intervjupersonerna visar sig kunna fördelas i två grupper där den ena anser att betydelsen av ekonomisk analys och argumentation är begränsad och den andra anser att betydelsen är stor. Orsaken till de olika uppfattningarna går ej att finna i intervjupersonernas yrkesroll eller arbetsplats. Istället tyder den vidare analysen på att skillnaderna i uppfattning kan spåras till hur intervjupersonerna uppfattar graden av integration som präglar det svenska rättssystemets kontra den europeiska gemenskapsrätten. Båda grupperna beskriver en internationell utveckling som leder till uppfattningen att ekonomisk analys och argumentation får en allt större betydelse. Den grupp som tillskriver ekonomisk analys och argumentation begränsad betydelse inom den svenska konkurrensrätten pekar emellertid på flera nationella omständigheter som motverkar den internationella trenden. Exempel på sådana är att Konkurrensverket upplevs som relativt passivt, den svenska marknadens begränsade storlek och bristen på expertvittnestradition. Intervjumaterialet tyder emellertid på att betydelsen tros komma att öka i framtiden. Vidare framgår att existensen av olika ekonomiska teorier och skolbildningar inte upplevs som ett praktiskt problem. Även detta tillskrivs till viss del Konkurrensverkets passivitet. En annan orsak som framhålls är uppfattningen att tvist sällan råder om de olika ekonomiska teoriernas användningsområden. Oftast gäller tvisten istället hur den faktiska verkligheten ser ut, något som gör att problematiken inte i någon större utsträckning skiljer sig från andra rättsområden.