Medarbetarstrategier - hur medarbetarna handlar i ett medarbetarskap

Abstract

Nya organisationsideal och samhällsförändringar har gjort att personalarbetets inriktning och arbetsinnehåll förändrats mycket. Utvecklingen har gått från en roll där linjechefer och arbetsledare endast ansvarade för operativ drift och personalledning med begränsat personalansvar, till en roll med ombytta förhållanden (Tengblad 2003). Detta decentraliserade personalansvar tog sin form i början av 1990-talet och har fortsatt att utvecklas genom att ge medarbetarna större makt och kontroll över sin egen arbetsorganisation. Spektrat har därmed breddats och fokus har hamnat på hur medarbetarna agerar för att nå målen som det nya ansvaret innebär. Eftersom medarbetarskapet har stor betydelse för den enskilde medarbetarens arbetssituation, tycker vi det är intressant att studera vilka strategier medarbetaren använder i medarbetarskapet för att hantera de krav som medarbetarskapet innebär. Syftet med uppsatsen att sätta ord på de strategier som medarbetare inom tjänstemannayrket har utvecklat för att möta krav på utveckling, samverkan, kamratskap och lojalitet i det moderna arbetslivet. För att få fram vilka strategier som kan finnas i organisationer idag har vi valt att undersöka två olika organisationer, en statlig och en privat, då vi tror att organisationerna ger medarbetarna olika förutsättningar för att utöva sitt medarbetarskap. Då svaret inte går att finna i befintlig medarbetarskapslitteratur framträder i ovanstående resonemang en central fråga: Vilka strategier använder medarbetarna i medarbetarskapet? Vidare har bristen på forskning inom området för medarbetarstrategier gjort att vi vänt oss till den traditionella strategilitteraturen för att finna underlag för vår studie. Vilka strategier som medarbetaren skapar beror på vad medarbetaren medvetet eller omedvetet uppfattar att omgivningen kräver, tillåter eller ger förutsättningar för (Säljö 2000). Utifrån detta resonemang använder vi oss även av kognitiva teorier för att förklara medarbetarnas handlingar, eftersom det är medarbetarnas upplevda verklighet och yttre omständigheter som ligger till grund för strategierna. För att förstå helheten i medarbetarens strategiformuleringsprocess använde vi oss av djupintervjuer, vilka även gav oss möjlighet att skapa förståelse utifrån medarbetarnas situation. Empirin visar på att inom varje element som medarbetarskapet innebär, det vill säga inom utveckling, samarbete, gemenskap och lojalitet, återfinns olika strategier som medarbetarna formulerat för att hantera medarbetarskapet. Vid en analys av dessa strategier framkommer att medarbetarna använder sig av tre olika typer som har formulerats utifrån medarbetarnas verklighetsuppfattning. Vi har här använt de breda strategiteorierna för att skapa en struktur i medarbetarnas strategier. Förutom att vi i analysen har satt ord på medarbetarnas strategier, har vi fått fram fyra konstlade personligheter som var och en representerar medarbetarnas upplevda verklighet. För att förtydliga vår analys har vi använt oss av en egenkonstruerad bergmodell. I våra slutsatser har vi kommit fram till att medarbetarna använder planerad strategi för att få kontroll över arbetssituationen, en logisk strategi när det finns ett behov av influenser utifrån och en framväxande strategi används av medarbetare som upplever stor trygghet. Dessa medarbetarstrategier minskar när medarbetarna upplever att deras kognitiva behov inte är tillfredsställda.